Publicerades

Mätning av kognitiv beteendeterapeutisk kompetens görs idag rutinmässigt i samband med psykoterapiutbildning och syftar såväl till formativ som till summativ bedömning av psykolog- och psykoterapeutkandidaters utveckling. De vanligast använda skalorna för terapeutkompetens är CTS, CTS-R och CTACS, vilka tyvärr befunnits ha brister såväl avseende interbedömarreliabilitet, begreppsvaliditet och användbarhet vid formativ bedömning (Muse & McManus, 2013).

2014 konstruerade Muse och McManus en ny kompetensskala, ACCS (Assessment of Core CBT Skills), med avsikt att i detta instrument förbättra såväl den psykometriska kvaliteten som användbarheten avseende feedback till terapeuter. ACCS publicerades tillsammans med manual på en hemsida med fri åtkomst och användning  (https://www.accs-scale.co.uk/).

Skalan innehåller 22 items som ryms inom åtta olika kompetensdomäner:

  • – Agenda
  • – Fallformulering
  • – KBT-interventioner
  • – Hemuppgifter
  • – Mätning/ bedöma framsteg
  • – Tidseffektivitet
  • – Terapeutisk relation
  • – Kommunikationseffektivitet

Under hösten 2017 publicerades så äntligen data avseende ACCS i tre studier (Muse & McManus, 2017). Den första var en feedback-studie som undersökte validiteten (face-validity, content validity) och användbarheten av ACCS dels som självskattningsinstrument och dels som expertbedömningsinstrument. Resultaten visade på att användare av skalan uppfattade de olika kompetensdomänerna som tydliga och relevanta oavsett om man var novis eller expert i KBT. Användarvänligheten och användbarheten avseende feedback på skalan uppfattades som tillfredsställande. 100% av de tillfrågade noviserna och 87.8% av expertbedömarna tyckte att ACCS var ett bra instrument för feedback.

I den andra studien intervjuades en fokusgrupp med expertbedömare  med avseende på ACCS användbarhet och nytta. Expertbedömare upplevde att skalan var väl operationaliserad och relevant samt enkel att använda.  Viss kritik framkom även i intervjuerna vilket ledde till att feedback-protokollet senare arbetades om och blev mer detaljerat samt att riktlinjerna för skattning förtydligades.

Den tredje studien var en psykometrisk undersökning av ACCS såväl i en utbildningskontext som i klinisk praktik. I den senare studien undersöktes terapeutkompetens hos terapeuter under två olika betingelser:  terapeuterna i den ena betingelsen var erfarna medan de andra var under utbildning, samtliga arbetade dock med kognitiv beteendeterapi i en klinisk miljö. Såväl självskattning som expertskattning av kognitiv beteendeterapeutisk kompetens gjordes.

I den psykometriska prövningen mättes skalans intern konsistens i de båda betingelserna när mätningen gjordes av expertbedömare till α= .90 respektive α= . 94. Vid självskattning uppgick den interna konsistensen till α= .88 respektive α= .88. Dessa resultat är inom gränsen för godtagbar intern konsistens enligt psykometriska standards, och ligger i parietet med motsvarande mätningar för CTS-R. Vidare mättes interbedömarrelibiliteten med intraklasskorrelationskoefficient (ICC), vilken totalt uppgick till ICC= .74 respektive ICC= .73. Detta motsvarar god interbedömarreliabilitet enligt psykometriska standards. Inget av de enskilda itemen i ACCS hade dålig interbedömarreliabilitet, vilket varit fallet i studier av CTS-R och CTACS. Den diskriminativa validiteten i ACCS var också god, resultaten visade att en en ökning av poäng avseende terapeutisk kompetens följde med högre grad av utbildning.

Författarnas slutsats är att ACCS är ett relevant och användbart instrument med tillfredsställande psykometriska egenskaper. Min egen slutsats efter genomläsning av artikeln är att författarna verkligen lyckats belysa terapeutkompetensskattning ur fler användningsområden än det vanliga, den summativa bedömningen av kbt-kompetens. Instrumentets möjligheter till strukturerad formativ feedback i utbildnings- och utvecklingssammanhang och dess relevans för självreflektion tycker jag är av stort värde.

 

Referenser

Muse, K. & McManus, F. (2013) A systematic review of methods for assessing competence in cognitive-behavioral therapy. Clinical Psychology Review Vol. 33 pp. 484–499.

Muse, K. & McManus, F. (2017) Development and psychometric evaluation of the Assessment of Core CBT Skills (ACCS): An observation-based tool for assessing cognitive behavioral therapy competence. Psychological Assessment. Vol. 29 pp. 542-555.

Webbplats: https://www.accs-scale.co.uk/ (hämtad 2018-03-26)