Publicerades

Atopiskt eksem (AE) är ett inflammatoriskt hudtillstånd som kännetecknas av torr hud, klåda och återkommande eksem. Det är vanligt att eksemen börjar redan under de första levnadsåren men tillståndet kan även debutera i vuxen ålder. Vissa patienter läker ut sitt eksem och prevalensen bland vuxna är mer osäker, men åtminstone 3-5% av alla vuxna i Sverige är drabbade (1, 2).

Hos barn är det vanligt att eksemet sitter i böjveck så som armveck, knäveck och vrister (atopiskt eksem kallas ibland för böjveckseksem). Hos vuxna är det vanligt att eksemen sitter i ansiktet, på hals och händer men eksem kan även sitta på övriga delar av kroppen. Tillståndet är kroniskt på så vis att sårbarheten för att utveckla eksem samt en torr hud är något som finns livet ut. Svårighetsgraden av atopiskt eksem varierar mellan allt från lindriga eksem med längre perioder av eksemfrihet till svåra, kroniska eksem som aldrig läker helt och som innebär en stor påverkan på livet.

 

Psykologiska faktorer relaterade till atopiskt eksem

Psykologiska faktorer är viktiga vid atopiskt eksem, och psykisk stress är en viktig orsak till sjukdomsförloppet genom direkta och indirekta effekter på immunförsvaret (3). Studier har visat att patienter med atopiskt eksem har högre ångestnivåer jämfört med friska kontroller, samt att ångestnivån korrelerar med klåda (4). Klåda är ett framträdande symtom vid atopiskt eksem och orsakar tillsammans med det kliande som följer stort lidande för patienterna eftersom det vidmakthåller och förvärrar eksemet. Klåda som sensation uppvisar stora likheter med smärta och i en studie fann man att högre grad av undvikande av aktivitet, katastroftänkande kring eksem samt fysiologisk reaktivitet på klåda predicerar högre nivåer av klåda, kliande och minskad självskattad livskvalitet (5). Konsekvenser för psykiskt måendet är vanligt, i synnerhet nedstämdhet, sänkt självkänsla, skam i sociala situationer och svårigheter att skapa relationer. I en studie uppger 55 % av patienterna uppger att de alltid eller ibland är oroliga över nästa eksemskov, och 74 % uppger att deras läkare aldrig frågat om de känslomässiga konsekvenser som atopiskt eksem kan ha på livet (6).

Psykologiska behandlingar vid atopiskt eksem

Ett fåtal psykologiska behandlingar har prövats vid atopisk eksem (7) där kognitiv beteendeterapi visat sig vara mer effektivt än behandling med kortisonsalva (8). KBT för atopiskt eksem är byggd på det empiriskt stödda antagandet att ångest och stress är kopplat till atopiskt eksem-symptom, samt på den starka association som finns mellan att klia och utveckla ännu större långsiktig sensitivitet för klåda. Huvudsakliga interventioner i KBT för atopiskt eksem har varit tillämpad avslappning, stresshantering samt metoder för att bryta kliande, ofta kallat habit reversal eller responsprevention. Evidensen för KBT är dock mycket begränsad och det är viktigt att utvärdera behandlingen ytterligare i randomiserade kontrollerad prövningar. Därutöver saknas det helt studier där mer moderna former av KBT har utvärderats.

Vi har utvecklat en typ av KBT vars huvudsakliga komponent är exponering med responsprevention, men som också innehåller moderna beteendestrategier direkt ägnade att öka individens tolerans för negativa tankar och känslor, så kallade acceptansbaserade strategier. Att kunna göra detta bedöms vara av särskilt stor vikt vid ett tillstånd som atopiskt eksem där det är sannolikt att den drabbade under lång tid kommer att ha återkommande besvär.

 

Anmälan till ny behandlingsstudie som undersöker internetförmedlad KBT vid atopisk eksem

Karolinska Institutet och Gustavsbergs vårdcentral i Stockholm påbörjar under början av 2017 en studie där effekten av internetförmedlad kognitiv beteendeterapi undersöks för atopiskt eksem. Målet med behandlingen är att förbättra eksemet och klådan, öka livskvalitet samt minska psykiska besvär så som nedstämdhet, stress, sömnproblem och ångest.

För att ta del av behandlingen behöver du vara 18-60 år, skriven och bosatt i Sverige och ha tillgång till en dator. Om du är med i studien kommer du att slumpas till att antingen påbörja behandlingen direkt eller att först avvakta i 10-12 veckor innan behandlingen inleds.

Självanmälan till studien kan göras via www.eksemstudien.se, där du också hittar mer information om studien. Kontakta jens.fust@ki.se om du har frågor om studien.

 

Anna Bergman, leg. psykolog
Gustavsbergs vårdcentral
Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap

Referenser

  1. Asher, M. I., Montefort, S., Björkstén, B., Lai, C. K., Strachan, D. P., Weiland, S. K., … & ISAAC Phase Three Study Group. (2006). Worldwide time trends in the prevalence of symptoms of asthma, allergic rhinoconjunctivitis, and eczema in childhood: ISAAC Phases One and Three repeat multicountry cross-sectional surveys. The Lancet, 368(9537), 733-743. doi: 10.1016/S0140-6736(06)69283-0.
  2. Schmitt, J., Langan, S., Stamm, T., & Williams, H. C. (2011). Core Outcome Domains for Controlled Trials and Clinical Recordkeeping in Eczema: International Multiperspective Delphi Consensus Process. Journal Of Investigative Dermatology, 131(3), 623-630. doi: 10.1038/jid.2010.303.
  3. Suárez, A. L., Feramisco, J. D., Koo, J., & Steinhoff, M. (2012). Psychoneuroimmunology of psychological stress and atopic dermatitis: pathophysiologic and therapeutic updates. Acta dermato-venereologica, 92(1), 7-18. doi: 10.2340/00015555-1188.
  4. Oh, S. H., Bae, B. G., Park, C. O., Noh, J. Y., Park, I. H., Wu, W. H., & Lee, K. H. (2010). Association of stress with symptoms of atopic dermatitis. Acta Dermato-Venereologica, 90(6), 582-588. doi: 10.2340/00015555-0933.
  5. Verhoeven, L., Kraaimaat, F., Duller, P., van de Kerkhof, P., & Evers, A. (2006). Cognitive, behavioral, and physiological reactivity to chronic itching: analogies to chronic pain. International Journal of Behavioral Medicine, 13(3), 237-243. doi: 10.1207/s15327558ijbm1303_7.
  6. Zuberbier, T., Orlow, S. J., Paller, A. S., Taieb, A., Allen, R., Hernanz-Hermosa, J. M., . . . Simon, J. C. (2006). Patient perspectives on the management of atopic dermatitis. Journal of Allergy and Clinical Immunology, 118(1), 226-232. doi: 10.1016/j.jaci.2006.02.031.
  1. Chida, Y., Steptoe, A., Hirakawa, N., Sudo, N., & Kubo, C. (2007). The effects of psychological intervention on atopic dermatitis. International archives of allergy and immunology, 144(1), 1-9. doi: 10.1159/000101940
  1. Ehlers, A., Stangier, U., & Gieler, U. (1995). Treatment of atopic dermatitis: A comparison of psychological and dermatological approaches to relapse prevention. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 63(4), 624-635. doi: 10.1037/0022-006X.63.4.624