Publicerades

Artikeln tar upp Body Dysmorphic Disorder (BDD), och hur man kan utveckla en form av KBT-behandling för den. Författarna använder sig av BDD-behandlingsverktyg som används på vuxna i sitt arbete med ungdomarna, men de är något modifierade för att bättre passa målgruppen. T.ex. används familjen som en stark resurs i arbetet och man arbetar mycket mer med motivation och positiv förstärkning än vanligt. Behandlingen fokuserar mycket på beteendeförändring (genom exponering, förstärkning och färdighetsträning), med vissa kognitiva inslag. Författarna ger ett exempel genom en fallstudie; den 17-åriga Marcy som genomgår behandlingen med stora förbättringar i livskvalitet och välmående. Artikeln gör anspråk på att vara en pionjärsstudie för att få till ytterligare forskning på området.
Vi anser att behandlingen ligger mer åt det beteendeinriktade hållet i KBT än det kognitiva, just för att Marcys beteende ligger i fokus – särskilt vad gäller över- och underskott av det. Fem av sju föreslagna åtgärder i behandlingen är inriktade på beteendeterapi; det enda som egentligen är typiskt kognitivt är användandet av kognitiva strategier.
Studiens validitet är hyfsat god. Man ser sig som sagt som en pionjärsstudie inom ett nytt område, vilket borde göra validiteten sämre. Å andra sidan använder man sig av redan beprövade instrument från både BDD-terapi med vuxna och ungdomsterapi som visar sig få bra effekt. Generaliserbarheten i artikeln är dock ifrågasättbar. Författarna använder sig endast av ett fall för att illustrera sin nya teknik, vilket gör att de egentligen inte kan säga något alls om huruvida den skulle fungera för andra. Fallet de använder är dessutom ganska extremt: Marcy har en lång historia av andra psykiska problem, suicidtendenser och självskadeproblem. Men som sagt är ansatsen i artikeln att göra en pionjärsstudie för att öppna upp för mer forskning, vilket kanske har gjort att man inte är ute efter att kunna generalisera i särskilt hög grad.
Eftersom en av de grundläggande principerna inom KBT är att allt arbete måste ske med empiriskt stöd blir den kliniska nyttan av artikeln något begränsad eftersom den bara tar upp ett enda fall med dålig generaliserbarhet. Skulle mer forskning göras på området skulle dock behandlingen säkerligen kunna användas mer. Å andra sidan är instrumenten i studien beprövade, men skulle vi bedriva denna metod som kliniker och inte i forskningssyfte skulle vi kunna anses som oetiska.
Till sist vill vi ta upp en del allvarliga brister i studien utifrån ett intersektionellt perspektiv. Författarna nämner de faktum att det finns en viss skillnad i BDD för unga kvinnor och män vad gäller muskeldysmorfofobi som är vanligare hos män, samt yttre faktorers eventuella påverkan på sjukdomen – men det förs ingen diskussion kring detta! Det tas också upp att det BDD har en nära association med och är en riskfaktor för ätstörningar, som domineras till 95% av kvinnor (Magnusson & Marecek, 2010) – skulle det inte kunna finnas en samvarians mellan de två syndromen vad gäller dessa siffror. Vi menar att en genusdiskussion skulle behövts, men har uteblivit
Magnusson & Marecek (2010, s. 173) skriver att ”[…] feministiska forskare [har] betonat att varken upptagenhet av kroppsstorlek och kroppsform eller störda ätvanor kan förstås utan att man tar hänsyn till kopplingar till kulturella förväntningar på kvinnor och ideal för femininitet och kroppsliga begär”. Med detta vill vi peka på att artikeln även saknar en diskussion om den kulturellt betingade dimensionen hos BDD. Författarna tar dessutom upp några av de ”utseendeförbättrande aktiviteterna” som klienter med BDD ägnar sig åt (sminka sig, byta kläder och att skaffa sig solbränna). Dessa är tydligt färgade av ett västerländskt ideal, vilket blir ännu mer uppenbart om man jämför detta synsätt med det som presenteras hos afroamerikanska och latino-kvinnor i USA i Magnusson och Maracek (2010). De såg inte någon speciell kroppsform eller storlek som idealt, det handlade snarare om omtanke om sig själv, andlighet och stil.

Referenser
Greenberg, J., L., Markowitz S., Petronko, M., R., Taylor, C., E. & Wilhelm S. (2010) Cognitive-Behavioral Therapy for Adolescent Body Dysmorphic Disorder. Cognitive and Behavioral Practice 17, 248-258.

Magnusson, E. & Marecek, J. (2010) Genus och kultur i psykologi – Teorier och tillämpningar, Stockholm: Natur och Kultur

– Av Ida Matton och Jonas Bengtsson