Publicerades

Studien visar på hur man kan behandla sömnlöshet hos äldre med KBT. Sömnlöshet kan enligt artikeln ge negativa effekter på livskvalitet, humör, energi och kan t.o.m. vara en riskfaktor för depression. Den vanligaste behandlingsformen för sömnlöshet är medicinering, vilket dels är dyrt och dels ger oönskade bieffekter. Alltså tycker författarna att KBT är ett bättre behandlingsalternativ.
I studien har man ett urval 24 patienter som noggrant undersökts mot sömnapné, periodiska benrörelser o.dyl. för att fastställa att deras sömnlöshet med största sannolikhet var psykofysiologisk. Man delade upp deltagarna i en experimentgrupp och en kontrollgrupp som jämfördes mot varandra efter utförd behandling. Efter jämförelsen fick kontrollgruppen samma behandling för att kunna fastställa att behandlingen kan replikeras.
Man har använt en rad olika mätmetoder (ex. PSG, självskattningar i form av sömndagbok, signifikanta andras skattningar och psykologiska mätinstrument, t.ex. BDI och POMS) för att fastställa resultatet. Själva behandlingen innebar psykoedukation kring sömn, beteendemodifiering (ex. fick sängen inte användas till annat än sex och sömn) och kognitiv gruppterapi där man identifierade, utmanade och ändrade dysfunktionella kognitioner om sömn.
Resultatet visade att behandlingen hade en god effekt som höll i sig vid uppföljningsstudier. Kontrollgruppen som fick samma terapi i efterhand förbättrades också på samma sätt. Även om urvalet var litet och det var oklart vad exakt som var effektivt i behandlingen så tycker sig författarna ha påvisat att KBT är bevisat bra för att behandla sömnlöshet.
Behandlingen har starka inslag av både kognitiva och beteendeinriktade interventioner – mycket kretsar kring beteendeförändring och det mätbara (tid spenderat i sängen mot tid sovandes, hur länge man legat vaken, etc.) men det fanns även en hel del kognitiva inslag i att förändra dysfunktionella kognitioner kring sömn.
Validiteten i undersökningen är mycket god. Författarna har använt sig av många olika mätinstrument, vilket gör att man på ett effektivt sätt ringat in effekterna av behandlingen. Att urvalet så noggrant har fastställts till psykofysiologisk sömnlöshet genom att utesluta bl.a. sjukdom gör att författarna med stor säkerhet kan säga att deras behandling fungerar för just den här målgruppen av klienter.
Generaliserbarheten är däremot inte lika bra. Författarna menar själva på att urvalet är rätt litet, men eftersom urvalsprocessen varit så minutiös tycker vi att de snarare har en bra generaliserbarhet för just den nischade patientgruppen. Även om urvalet är något snedfördelat vad gäller bl.a. kön och etnicitet borde det gå att generalisera till andra med liknande problematik – åtminstone inom västvärlden.
I klinisk verksamhet borde studien ha stor nytta. Den visar ju att man mer kostnadseffektivt och utan de bieffekter som farmakologin ger kan behandla sömnlöshet hos äldre. Till sist visar replikeringen med kontrollgruppen att testet är reliabelt, även om författarna påpekar att de inte kan veta precis vad det är som är effektivt i behandlingen.
Vi vill dock lyfta det faktum att författarna tar upp att kvinnor oftare medicineras mot sömnlöshet och att de har fler kvinnor i urvalet, utan att diskutera detta närmare. Vi undrar om det är för att kvinnor i större utsträckning lider av sömnlöshet (och i så fall varför), eller om det finns en annan anledning? Dessutom visar andra studier (van Cauter & Spiegel, 2006; Moore, Adler, Williams & Jackson, 2002) att sömn medierar mellan socioekonomisk status och hälsa, något vi tycker borde tas upp och diskuteras i artikeln eftersom det påvisats en samvarians däremellan.

Referenser
Morin, C. M., Kowatch, R. A., Barry, T. & Walton, E. (1993). Cognitive-Behavior Therapy for Late-Life Insomnia. Journal of Consulting and Clinical Psychology, Vol. 61, No. 137-146.

van Cauter, E. & Spiegel, Y. (2006) Sleep as a Mediator of the Relationship between Socioeconomic Status and Health: A Hypothesis, Annals of the New York Academy of Sciences, Volume 896, Issue 1, 254 -261

Moore, P. J., Adler, N. E., Williams, D. R. & Jackson, J. S. (2002) Socioeconomic Status and Health: The Role of Sleep, Psychosomatic Medicine 64:337–344

– Av Ida Matton och Jonas Bengtsson