Publicerades

Sammanfattning
Ältandet har identifierats som en grundprocess i utvecklandet och bibehållandet av depression och därför menar författaren av denna artikel på att behandling som fångar upp ältandet är högst relevant. I artikeln presenteras två olika tillvägagångssätt där man med hjälp av KBT försöker motverka depression. Det första är som tidigare nämnt att rikta in sig på ältandet medan det andra handlar om att specificera tänkandet i högsta grad.
Syftet med denna artikel är att beskriva två exempel på hur mekanismerna inom KBT kan utforskas via utvecklingen av interventioner som fokuserar på teoretiska modeller.
En specificerad form av KBT har utvecklats för att möta syftet och kallas för rumination focused cognitive behavioural therapy (RFCBT). Inom RFCBT konceptualiseras ältandet som ett undvikande. Förhoppningarna är att byta ut undvikandet mot ett mer närmande beteende. Forskning visar på att det finns två distinkta former av ältande med distinkta funktioner och konsekvenser. Den första är en hjälpsam form som präglas av konkret, processfokuserat och specifikt tänkande. Den andra är en maladaptiv form som karakteriseras av abstrakta och utvärderande tankar. Forskning visar på att den abstrakta formen försvagar förmågan till problemlösning och ökar ”overgeneral memories” som syftar på att man minns saker och ting vagt och brett och har stark sammankoppling med depression. Kontentan är att det finns skadliga former av ältande men även hjälpsamma och som terapeut kan det vara förmånligt att försöka få patienten att skifta från ett negativt tankesätt till ett mer lönsamt.
RFCBT testades för första gången i en ”multiple baseline” studie bestående av 14 patienter med en kvarvarande depression där varje patient fick individualterapi upp emot 12 gånger. Kvarvarande depression definierades av att patienterna under de senaste 18 månaderna skulle ha uppfyllt kriterierna för depression men inte uppfyllt dem under de senaste två månaderna, fortfarande känt av depressiva symtom och gått på receptbelagda antidepressiva mediciner i minst åtta veckor.
Resultatet var uppmuntrande med en genomsnittligt förbehandlig och efterbehandligs reducering på 20 poäng på Beck Depression Inventory-II. 71% reagerade på behandlingen (>50% minskade på Hamilton Rating Scale of Depression) och 50% blev av med alla tidigare uppfyllda symtom (<8 på HRSD-skalan och <9 på BDI-II i fyra veckor). Det visades även på ett signifikant reducerat medianvärde i självrapporterat ältande. Studien använder sig dock utav ett litet urval och behövde en kontrollgrupp för att säkra sig om att resultaten var specifika för RFCBT. En randomiserad kontrollgrupp fick en behandling som vanligt (pågående antidepressiv medicinering) som i sin tur jämfördes med en behandling som vanligt tillsammans med upp emot 12 sessioner av individuell RFCBT. Då båda metoderna reducerade symtomen, tydde det på signifikant högre reducering vid behandling som vanligt tillsammans med RFCBT.

Diskussion
Den forskning som har gjorts i artikeln syftar kort och gott på att utforska huruvida terapi som syftar på att reducera ältandet kan lindra depression. Grundtanken bakom RFCBT är att eliminera de vidmakthållande faktorerna som i detta fall är ältandet och ospecifikt tänkande. I och med det hoppas forskarna på att även eliminera eller i alla fall reducera problemet. På så sätt hamnar studien framförallt under det kognitiva partiet av KBT-paraplyet. Det handlar huvudsakligen om ens egna tankemönster och kognitiva scheman som leder till depressiva symtom.
Studien använde en så kallad multiple baseline study som definieras av att man använder sig utav olika, av varandra oberoende deltagare och utför både före och eftermätningar för att få en sådan hög generaliserbarhet som möjligt. Dock var detta urval litet och det blir därmed svårt at uttala sig om huruvida RFCBT skulle få samma effekt på de flesta människor.
Det som studien vill mäta är huruvida reducering av ältande leder till reducering av depression. En svårighet är för det första att operationalisera ältande. Det står i artikeln om två typer av ältande där den ena har en positiv inverkan på vår självkänsla och självskattningsförmåga medan den andra har en betydligt mer negativ inverkan. Då dessa inre beteenden inte är direkt mätbara måste instrumenten vara precisa. Nästa svårighet är att se om RFCBT reducerar ältandet och därefter ifall ältandet reducerar depressionen. Det gjordes ingen direkt jämförelse mellan KBT och RFCBT i artikeln. Det nämns även att det har gjorts lite forskning kring ältandet överlag och att vissa studier menar på att ältandet är en process som generellt sett är svårföränderlig.
Denna studie har självklart en stor nytta inom den kliniska verksamheten då depression kostar många liv världen över och leder till försämrad livssituation. All forskning kring ämnet leder bara till framställning av effektivare metoder.
Ett intersektionellt perspektiv är även viktigt och relevant att tillämpa. I västvärlden möts vi dagligen av många val, stora som små och de enorma utbuden leder onekligen till beslutsångest. Detta kan vara en stor anledning till en ökning av depression. Ytterligare en punkt är det faktum att exempelvis normerna förespråkar hur individer ska se ut och bete sig. Dessa stämmer kanske inte alltid överens med ens egna föreställningar vilket kan leda till ett ältande om vad som är rätt eller fel. Samma sak anser jag gäller klassfrågan. Någon med mindre ekonomisk kapital har förmodligen inte lika mycket att välja mellan i jämförelse med någon som är ekonomiskt oberoende.