Publicerades

The Brief Patient Health Questionnaire (PHQ-9) är ett självskattningsformulär som i tilltagande utsträckning används för att screena för depression inom vården.  PHQ-9, som också är frekvent använt inom forskningen, innebär att patienten själv skattar frekvensen av de nio olika så kallade DSM-symptomen på depression. Detta görs på en skala 0 till 3, vilket ger den teoretiska maxpoängen 27. En totalpoäng på 10 på PHQ-9 har länge varit det vedertagna lägsta gränsvärdet för detektion av klinisk depression. Då uppnås nämligen en optimal balans mellan sensitivitet och specificitet (Kroenke, Spitzer & Williams, 2001). För att undersöka om 10 poäng verkligen är det optimala nedre gränsvärdet för ändamålet har Manea, Gillbody och McMillan (2012) genomfört en metaanalys på studier som rapporterat precisionen av PHQ-9 vid diagnostisering av klinisk depression.

Litteratursökningen till metaanalysen innefattade studier publicerade i databaserna Embase, MEDLINE och PsychINFO mellan 1999 och augusti 2010. I analysen inkluderades enbart studier som använt standardiserade klassificeringssystem av klinisk depression, till exempel ICD och DSM, samt standardiserade diagnostiska intervjuer. Till kvalitetskriterierna hörde bland annat användandet av ett referenstest för att bekräfta diagnosen, att bortfall förklarats samt att de som arbetat med PHQ-9 varit blinda för referenstestens resultat. Totalt inkluderades 18 valideringsstudier med sammanlagt 7180 deltagare utförda i olika kliniska sammanhang på sex olika språk. I studien poolades sensitivitet, specificitet och oddskvotförhållanden för lägre gränsvärden mellan 7 och 15 samt för sjukhus respektive primärvård.

Resultatet av metaanalysen indikerade acceptabla diagnostiska egenskaper hos PHQ-9 vid lägstavärden inom spannet 8 (sensitivitet 82%, specificitet 83%) till 11 (sensitivitet 85%, specificitet 89%). Man fann inga signifikanta skillnader i de diagnostiska egenskaperna mellan 8 och 11 poäng men med 11 poäng som gränsvärde får man enligt metastudien bäst tradeoff mellan sensitivitet. Studien indikerar med andra ord inte någon allvarlig brist med de tidigare vedertagna gränsvärdena (se tabell), men försiktighet vid valet av lägstavärde förordas av forskarna, som betonar vikten av att ta hänsyn till faktorer hos miljön och populationen. Vid diagnosticering av klinisk depression visade det sig att PHQ-9 överlag hade lägre sensitivitet i sjukhusmiljö (74%) jämfört med primärvård (89%).

PHQ9 finns idag i 79 språkversioner och kan laddas ner gratis här.

Tabel 1. PHQ-9 poäng och föreslagen klinisk aktion (Kroenke, Spitzer & Williams, 2001)

Poäng på PHQ-9

Grad av depression

Föreslagen behandlingsinsats

0-4

ingen, minimal

Inget

5-9

Mild

Vaksamhet – upprepa PHQ-9 vid en uppföljning

10-14

Måttlig

Behandlingsplan – rådgivning och uppföljning med eller utan medicinering

15-19

Måttligt till svår

Behandling – depressionsbehandling med antidepressiva, psykoterapi eller en
kombination av behandlingar

20-27

Svår

Behandling – depressionsbehandling med antidepressiva, psykoterapi eller en
kombination av behandlingar

 

Referenser

Kroenke K, Spitzer RL, Williams JBW. The PHQ-9: Validity of a brief depression severitymeasure. J Gen Intern Med 2001;16:606-613.

Kroenke K, Spitzer RL,Williams JB. 2001. The PHQ-9. Journal of General Internal Medicine16:606–613 DOI 10.1046/j.1525-1497.2001.016009606.x.

Manea L, Gilbody S, McMillan D. 2012. Optimal cut-off score for diagnosing depression with the Patient Health Questionaire (PHQ-9): a meta-analysis. CMAJ Feb 21;184(3):E191-6. DOI 10.1503/cmaj.110829.

  • Tack för fin sammanställning William! Det är intressant att
    se de olika föreslagna gränsvärdena. Det är mycket fint att PHQ är så
    lättillgängligt (och på så många språk). Ett problem med PHQ-9 tycker jag dock
    är att skalstegen. Det är så stort hopp mellan ”inte alls” och ”flera dagar”.
    Kanske har man kommit på att det är det bästa sättet att ”rensa” bort de som
    inte har tillräckliga symtom för att räknas, men det känns knasigt att svara
    eftersom det (tycker jag) borde finnas något alternativ mellan dessa. Jag
    tycker ju förstås att Välmåendeformuläret verkar bra! Det återstår dock att se
    om det har bra psykometriska egenskaper. Här kan man i alla fall kika på det: http://carlbring.se/form/Valmaendeformular_(2014-02-21).pdf
    (just nu finns det bara på Svenska, Engelska och Spanska. Självklart gratis!)