Publicerades

Sammanfattning:

Lavender, Gratz & Matthew undersöker sambandet mellan egenskapen mindfulness och ätproblematik (eating pathology, författarna definierar inte begreppet så detta är min översättning efter att ha undersökt hur begreppet används i andra artiklar, verkar vara mer eller mindre synonymt med ätstörningar – eating disorders). Tidigare studier har undersökt om mindfulness baserad terapi (ex vis mindfulness-based eating awareness training, MB-EAT) kan vara hjälpfullt i behandlingen för patienter som lider av olika ätstörningar, denna studie undersöker mer specifikt om fem aspekter av egenskapen mindfulness (agera med medvetenhet, icke-dömande av inre upplevelser, icke-reaktiv mot inre upplevelser, beskrivande av inre upplevelser, observation av yttre och inre upplevelser) på något unikt sätt samspelar med ätproblematik. Forskarna arbetar efter hypotesen att de fyra första aspekterna kommer korrelera negativt med ätstörningar medan de inte har någon hypotes alls gällande aspekten observerande.

Ett fåtal andra studier har undersökt samma fråga och kommit fram till lovande resultat, dock menar Lavender et. al. att mer forskning behövs då tidigare studier använt sig av en endimensionell mätning av egenskapen mindfulness (MAAS), och detta formulär har kritiserats för att mäta mindless istället för mindfull, alltså endast en omvänd mätning av items.

276 universitetsstuderande kvinnor fullföljde studien och de tre olika testen/formulären som ingick. Medelåldern var 20.3 år med ett omfång från 18 till 42 år. Den etniska sammansättningen var som följer: 61.2% Vit, 12.3% Svart/Afroamerikansk, 9.4% Asiatisk, 7.2% multiracial, 4.7% Latin, 3.3% Indier och 1.8% Övrigt.

Mätningen gjordes med hjälp av Eating Attitudes Test-26 (EAT-26), en förkortad version av EAT-40 som visat sig ha goda psykometriska egenskaper och korrelerar starkt med andra mått för ätstörningar. Forskarna använde också av Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ), en mätning av 39 items som undersöker de fem aspekterna agera med medvetenhet, icke-dömande av inre upplevelser, icke-reaktiv mot inre upplevelser, beskrivande av inre upplevelser, observation av yttre och inre upplevelser. Varje item skattas på en skala från ett till fem och har hög validitet och reliabilitet, som visats i tidigare undersökningar bland universitetsstuderande. Slutligen använde de en 21-item version av Depression Anxiety Stress Scales (DASS-21, förkortad version av DASS-42) för att göra ett mer konservativt test av associationen mellan de fem mindfulness egenskaperna och ätstörningar.

I resultatet som forskarna redovisar ger en hierarkisk regressionsanalys att fyra aspekter av egenskapen mindfulness (agera med medvetenhet, icke-dömande av inre upplevelser, icke-reaktiv mot inre upplevelser, beskrivande av inre upplevelser) var unikt associerade med ätproblematik utöver symptom av ångest och depression. Som väntat hittades en korrelation mellan DASS-21 och EAT-26, dessa resultat användes som co-variabler i den efterföljande analysen av FFMQ. I linje med tidigare nämnda hypoteser hittade forskarna ett signifikant negativt samband mellan mindfulness aspekterna agera med medvetenhet, icke-dömande av inre upplevelser, icke-reaktiv mot inre upplevelser. I kontrast mot hypotesen visade sig beskrivande av inre upplevelser dock inte ha något samband i denna studie.

Forskarna diskuterar i artikeln de fyra aspekterna av egenskapen mindfulness potentiella roll för ätproblematik samt den möjliga nyttan av mindfulness-baserade behandlingar för ätstörningar. De menar att resultaten pekar mot att uppmärksamhet på och acceptans inför inre upplevelser, samt förmågan att behålla kontroll över beteende och inte vara fäst vid inre upplevelser vid stress, är associerade med lägre nivåer av ätproblematik hos unga vuxna kvinnor.

En annan åsikt som de ytterligare för fram är, i linje med tidigare forskning, att egenskapen mindfulness i helhet är signifikant associerad med ätproblematik.

Alltså, att medveten uppmärksamhet/medvetenhet är negativt associerade med ätproblematik. Dock var kopplingen mellan beskrivande av inre upplevelser och problematiska attityder och beteenden oväntad.

Gällande studiens begränsningar diskuterar forskarlaget två punkter. Först, att deltagarna var frivilliga unga kvinnor som inte söker behandling., framtida studier behöver replikera resultaten i ett kliniskt urval av deltagare. För det andra, att studien genomfördes med hjälp av självskattningsformulär. Andra typer av mätinstrument kanske ger ett annat resultat.

För att sammanfatta, resultaten ger stöd åt hypotesen att ätproblematik är negativt associerat med flera aspekter av egenskapen mindfulness, I synnerhet agera med medvetenhet, icke-dömande av inre upplevelser och icke-reaktiv mot inre upplevelser. Studien markerar den potentiella användbarheten av att inrikta sig mot dessa aspekter vid interventioner gällande ätstörningar och tillhörande problematik/patologi.

Diskussion:

Artikeln är, i relation till KBT´s teori och terapi-paraply, placerad inom MBKT, eller kanske ännu mer specifikt inom MB-EAT. Självskattningsformulären som används i studien har god validitet och resultaten är generaliserbara till en population bestående av unga kvinnor, västerländska, som inte söker behandling. Den kliniska nyttan är, enligt oss, stor då det ger ytterligare information till hur det kan vara fruktsamt att arbeta med klienter som lider av ätstörningar. Ett problem som anses vara svårt att behandla. Kanske att kombinationen MB-EAT med IPT/DBT/KBT kan ge bättre resultat än någon av terapiinriktningarna var för sig?

Vissa bakgrundsfaktorer till uppkomsten av ätstörningar saknas enligt oss. Problemen härleds till individer som behöver träna upp vissa egenskaper, i detta fall aspekter av egenskapen Mindfulness. Andra faktorer som samhället/strukturella faktorer beskrivs väldigt kort (en mening). Här menar vi, i linje med Magnusson & Marecek, att vi förutom metoder för att hjälpa personer på individnivå med fördel kan betona (och forska mera på) kopplingarna till kulturella förväntningar på unga kvinnor och kroppsliga ideal.  Forskning för hur vi kan förstå och hjälpa personer med ätproblematik är väldigt viktigt, men det är också viktigt att ifrågasätta att dessa handlingar bedöms som sjuka och privatisera dem till att finnas inom individen (felaktiga kognitioner, genetiska faktorer, personlighetsdrag). Båda dessa inriktningar borde forskas på i liknande utsträckning om vi ska förstå ätproblematik mer grundligt och ha större chans till att bota och förhindra framtida problem.

——————————————————————————————————

Skrivet av Anton Andersson och Olle Malm, Psykologprogrammet, Umeå Universitet, Termin fem, Kliniskt behandlingsarbete, KBT.

Referenser:

Jason M. Lavender, Kim L. Gratz & Matthew T. Tull (2011): Exploring the Relationship between Facets of Mindfulness and Eating Pathology in Women, Cognitive Behaviour Therapy, 40:3, 174-182

Magnusson, Eva & Marecek, Jeanne (2010) Genus och Kultur i Psykologi – Teorier och Tillämpningar. Stockholm: Natur & Kultur.