I den högt ansedda tidskriften American Journal of Psychiatry har det idag publicerats en studie som undersökt om behandlingen av social fobi kan snabbas på och bli bättre om man som tillägg till traditionell kognitiv beteendeterapi också ger patienten ett ”superpiller” ungefär en timme innan varje exponeringsövning. Superpillret heter d-Cycloserine och är ursprungligen en gammal tuberkulosmedicin.

Tidigare har man i en mindre studie funnit lovande resultat (se här), men i en ny, mycket större, placebokontrollerad studie med 169 personer fann man ingen signifikant skillnad om man fick DCS eller placebo före exponeringarna.

Du kan läsa den nya studien studien här:

”d-Cycloserine as an Augmentation Strategy With Cognitive-Behavioral Therapy for Social Anxiety Disorder.”

Click here to view the embedded video.

Click here to view the embedded video.

Intressant att man i dem säger att ”psykoterapi inte har några biverkningar”. Detta har nämligen börjat diskuteras se t ex här:

http://sbu.se/sv/Vetenskap–Praxis/Vetenskap-och-praxis/Undersok-aven-baksidan-av-psykologisk-behandling/

samt t ex här:http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22253218

Läs gärna vidare här:

Munder, T., Brütsch, O., Leonhart, R., Gerger, H. & Barth, J., Researcher Allegiance in Psychotherapy Outcome Research: An Overview of Reviews, Clinical Psychology Review (2013), doi: 10.1016/j.cpr.2013.02.002.

Guidad självhjälp är en behandlingsform vid vilken patienten tar sig igenom ett självhjälpsmaterial tillsammans med en identifierad behandlare. Behandlarens uppgift är att svara på patientens frågor, ge återkoppling på hemuppgifter och tillgängliggöra nästa kapitel av självhjälpsmaterialet. Vid internetadministrerad guidad självhjälp är materialet tillgängligt via internet och återkoppling sker via krypterad e-post. Det skräddarsydda består i att materialet inte är strikt manualiserat utan att ett individuellt behandlingsupplägg sammanställs utifrån patientens diagnos, men också i viss mån deras preferenser. Anledningen till att skräddarsy materialet är att man på detta sätt direkt kan adressera patienternas eventuella samsjuklighet och göra en avvägning avseende huruvida patienten klarar att arbeta med 10 kapitel under de tio behandlingsveckorna eller behöver mer tid, och således färre kapitel.

Det finns några studier som undersökt frågan om sambandet mellan allians och behandlingsutfall vid iKBT. Resultaten från dessa är inte entydiga. Vid vår undersökning fann vi att patienterna skattade arbetsalliansen likvärdigt med alliansskattningar från behandling administrerad på sedvanligt sätt vilket föranleder oss att ro att en arbetsallians faktiskt skapas även vid denna behandlingsform. Den förväntade arbetsalliansen visade inte något samband med utfallet, medan alliansskattningen från vecka tre visade ett signifikant samband med behandlingsutfallet. Om detta kan bero på behandlingsformatet, att vi skräddarsytt det, på att vi genomförde en diagnosintervju face-to-face, eller andra gruppspecifika variabler är omöjligt att veta. Studien har självallet också en hel del begränsningar. Oavsett visar denna undersökning på att alliansens kvalitet kan vara viktigt vid ICBT, men att den kanske inte förklarar hela behandlingsframgången.

Studien

Bergman Nordgren., L., Carlbring, P., Linna, E., & Andersson, G. (2013). Role of the Working Alliance on Treatment Outcome in Tailored Internet-Based Cognitive Behavioural Therapy for Anxiety Disorders:Randomized Controlled Pilot Trial. JMIR Research Research Protocols, 2(1), e04. doi: 10.2196/resprot.2292

Övriga referenser

Bordin, E. S. (1979). The generalizability of the psychoanalytic concept of the working alliance. Psychotherapy: Theory, Research & Practice, 16(3), 252-260. doi: 10.1037/h0085885

Carlbring, P., Maurin, L., Törngren, C., Linna, E., Eriksson, T., Sparthan, E., . . . Andersson, G. (2011). Individually-tailored, Internet-based treatment for anxiety disorders: A randomized controlled trial. Behaviour Research and Therapy, 49(1), 18-24. doi: 10.1016/j.brat.2010.10.002

Flückiger, C., Del Re, A. C., Wampold, B. E., Symonds, D., & Horvath, A. O. (2012). How central is the alliance in psychotherapy? A multilevel longitudinal meta-analysis. Journal of Counseling Psychology, 59(1), 10-17. doi: 10.1037/a0025749

Maxwell, G., Alves, I.F., Granlund, M. (2012). Participation and environmental aspects in education and the ICF and the ICF-CY: Findings from a systematic literature review. Developmental Neurorehabilitation. 15(1): 63–78

Under vilka omständigheter blir elever i skolan verkligen delaktiga, engagerade i sin lärprocess och sin skolsituation, speciellt elever i svårigheter? Under vilka omständigheter får de verkligen möjlighet till att kunna uppleva sin situation begriplig och meningsfull och att de kan utöva en rimlig påverkan på sin situation. Det är frågor skolpersonal ställer sig i sin vardag. Som en del i en fortsatt kunskapsutveckling runt elevers delaktighet och omgivningsfaktorer, behöver vi bl.a. bra sätt att “fånga” delaktighet under olika omständigheter.

Hur ”tittar” aktuell forskning på elevers delaktighet i skolan? Forskarnas mål med studien som presenteras i artikeln, var att analysera hur begreppen delaktighet och omgivning har använts i aktuell forskning kopplat till skola (utbildning).

I denna artikel utgår forskarna från ett ICF/ICF-CY perspektiv. Inom International Classification of Functioning, Disability and Health. Version for children and youth (ICF-CY) står begreppet delaktighet (participation) för engagemang i en livssituation (involvement in a life situation). Relationen mellan delaktighet och omgivningsfaktorer är central. Omgivningsfaktorer kan vara främjande och underlättade för ett fungerande men också hindrande. Omgivningsfaktorer beskrivs utgöras av ”den fysiska, sociala och attitydmässiga kontext/miljö där individer lever och verkar” (Pless & Granlund, 2011, s. 24).

I artikeln beskrivs en modell, ett ”frekvens och intensitet spektrum av delaktighet”. Modellen grundas på fem centrala komponenter gällande dimensioner av omgivningen: Availability (ung. de faktiska möjligheterna till engagemang i situationen), Accessibility (ung. de upplevda möjligheterna till engagemang), Affordability (ung. om insatsen är värt det engagemanget ger), Accommodability (ung. om situationen är, eller kan anpassas) Acceptability (ung. individens acceptans av situationen och andras acceptans av individen i situationen).

Availability och Accessibility beskrivs åt den mer sociala änden av spektrat, och Accommodability och Acceptability beskrivs åt den andra mer psykologiska ändan.

I artikeln presenteras 23 studier som uppfyllde de inklusionskriterier som satts upp inom studien. Dessa studier beskrivs utifrån hur de empiriskt och teoretiskt relaterar till de fem komponenterna ovan och inom spektra mellan de två ändarna.

Forskarna drar slutsatsen att forskningens ”tittande” på elevers delaktighet i skolan utvecklas mot ett mer holistiskt synsätt. Detta även då bara 4 av 11 empiriska studier uppvisade ett fullt ut balanserat sätt att teoretisera och operationalisera delaktighet utifrån alla fem komponenter.

Referens: Pless, M., & Granlund, M. (2011). Handbok i att använda ICF och ICF-CY. Lund: Studentlitteratur.

I mitt praktiska arbete som skolpsykolog och klinisk psykolog ser jag det som viktigt att följa hur kunskapen preciseras runt kontextuella faktorer i omgivningen som främjar hur vissa individer i vissa situationer kan förstå betydelser i symboliskt/bildligt språk. Kunskapen är viktigt för att bättre kunna anpassa utbildningsinsatser och psykologiska insatser för dessa individer.

Handbok i att använda ICF och ICF-CY

Stefan Billinger

Leg psykolog/leg psykoterapeut

Specialist i Klinisk psykologi och Specialist i Pedagogisk psykologi

PhD student in disability research

Abstract

Per Carlbring och Bruce Wampold år 2007

Despite the evidence suggesting that all treatments intended to be therapeutic are equally efficacious, the conjecture that one form of treatment, namely cognitive-behavioral therapy (CBT), is superior to all other treatment persists. The purpose of the current study was to (a) reanalyze the clinical trials from an earlier meta-analysis that compared CBT to ‘other therapies’ for depression and anxiety (viz, Tolin 2010) and (b) conduct a methodologically rigorous and comprehensive meta-analysis to determine the relative efficacy of CBT and bona fide non-CBT treatments for adult anxiety disorders. Although the reanalysis was consistent with the earlier meta-analysis’ findings of small to medium effect sizes for disorder-specific symptom measures, the reanalysis revealed no evidence for the superiority of CBT for depression and anxiety for outcomes that were not disorder-specific. Following the reanalysis, a comprehensive anxiety meta-analysis that utilized a survey of 91 CBT experts from the Association of Behavioral and Cognitive Therapists (ABCT) to consensually identify CBT treatments was conducted. Thirteen clinical trials met inclusion criteria. There were no differences between CBT treatments and bona fide non-CBT treatments across disorder-specific and non-disorder specific symptom measures. These analyses, in combination with previous meta-analytic findings, fail to provide corroborative evidence for the conjecture that CBT is superior to bona fide non-CBT treatments.

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S027273581300007X

Ett tidigare examensarbete jämförde olika typer av CBM och fann en tendens att negativt riktad var CBM mest effektivt. Föreliggande behandlingsstudie ämnade replikera den tidigare studien med ett större antal deltagare samt att undersöka dess kombinationseffekter med internetbaserad kognitiv beteendeterapi (iKBT).

Deltagarna anmälde intresse via studiens hemsida, genomförde självskattningsformulär samt telefonadministrerade intervjuer. Totalt 133 deltagare randomiserades in i två grupper, en som fick negativt riktad CBM och en som fick oriktad CBM, båda grupperna gavs även iKBT.

De statistiska analyserna visade avsevärda effekter (d=1,51 samt d=1,43) men ingen signifikant skillnad mellan grupperna i det primära utfallsmåttet (d=0,19). Samtliga utfallsmått var signifikanta över tid vid eftermätning jämfört med förmätning. Inga utfallsmått förutom de gällande depression visade en signifikant interaktionseffekt mellan grupperna.

Tendenserna från  tidigare examensuppsats stod sig därmed inte med en högre statistisk power. Slutsatsen var att CBM  med negativ riktning inte fungerade bättre än oriktad CBM. Däremot är de höga effekterna efter behandlingen lovande för kombinationsbehandling av CBM och iKBT.

Ovanstående är hämtat från denna psykologexamens uppsats:
Hasselrot, J., & Sund, E. (2012). Behandling av social fobi med negativt riktad CBM kombinerat med iKBT. Psykologexamensuppsats, 30 hp, Umeå Universitet, Umeå. [Ladda ner hela uppsatsen]

Att må dåligt efter att ha levt i en våldsam relation är ingen ovanlighet och man kan reagera på många olika sätt. Kanske känner du dig orolig och på din vakt, har mardrömmar och svårt att slappna av, eller så känner du dig kanske ledsen och tycker att det mesta är tråkigt.

Nu har du som vill få hjälp att må bättre möjligheten att anmäla dig till en kostnadsfri och internetbaserad behandlingsstudie som kommer att pågå under 8 veckors tid och anpassas efter dina individuella behov. Behandlingen riktar sig till dig som är motiverad att arbeta med det som du upplever är plågsamt oavsett vilken bakgrund du har, var i världen du bor eller vilket kön du har. Om du tror att denna behandling kan passa dig så läs noga igenom all information på denna hemsida innan du anmäler dig.

www.kbt.info/irisprojektet

Nedstämd? Deltagare sökes för utvärdering av ett nytt internetbaserat självhjälpsprogram. All behandling sker via internet och är helt kostnadsfri. Antagning nu! Mer info och anmälan: www.actua.se

Mer info och anmälan: www.actua.se

Kudliskis, V. & Burden, R., (2009). Applying ’what works’ in psychology to enhancing examination success in schools: The potential contribution of NLP. Thinking skills and creativity, 4, 170-177.

Författarna (ff) till denna artikel utgår från kritik av hur dagens skolpsykologer arbetar. De beskriver att mycket av den dagliga verksamheten av skolpsykologer över hela världen drivs utifrån gamla vanor och dåligt underbyggda teorier (inga referenser till studier som visar detta lämnas). Psykologernas begränsade bidrag har lett till ökat tryck på utvärdering utifrån snabba utfall. De lyfter fram forskning som pekar mot att metoder som t.ex. KBT, som en konsekvens blivit mer populära inom skolan. Ff argumenterar att den typen av individualiserade metoder har begränsad värde i skolan av idag. Det som behövs är evidens baserade tekniker som psykologer kan erbjuda till lärarna och eleverna så de kan hantera individuella svårigheter i grupp. I denna artikel argumenterar ff att en potentiell värdefull källa till sådana tekniker är NLP.

Författarna beskriver och argumenterar under rubrikerna:

Var är neuro-lingvistisk programmering (NLP) och hur fungerar det

NLP beskrivs som ett system som länkar samman en persons inre mentala erfarenheter (neuro) med dennes användande av språket (lingvistik) och personens beteendemönster (programering).

Här finns också underrubriken ”Kritiken av NLP” där det refereras till dokument som lyfter kritik och lite runt hur Bandler och Grinder försvarar NLP.

Vilken evidens finns det som stöder effektiviteten av NLP?

Här refereras till forskning som säger sig visa att NLP ger önskvärda effekter.

Tillämpningen av NLP i en skolklass (13 åringar): sample och forskningsdesign

En studie beskrivs utifrån metoden utforskande aktionsforskning (an exploratory action reseach study). Syftet var att fånga elevers erfarenheter och upplevelser av NLP tekniker. En workshop där NLP tekniker lärdes ut genomfördes och sedan fick eleverna möjlighet att tillämpa teknikerna vilket sedan följdes upp av semistrukturerade intervjuer.

Elevreaktioner

Här presenterar ff citat från elever som backar upp en serie preliminära slutsatser från elevernas kommentarer om deras försök att tillämpa de NLP principer och tekniker de lärt sig.

Författarna börjar diskussionsavsnittet med att konstatera att de inte påstår sig ge evidens för effekten av NLP som möter upp kraven för en positivistiskt vetenskaplig metodik. Men de menar ändå att det inte kan varit en enkel Hawthorne effekt. För eleverna identifierade deras favorit NLP teknik och förklarade tydligt varför och hur de fungerade för dem som individer.

Slutsatsen författarna drar är att NLP, som bäst, har en begränsad teoretiskt ramverk som stöds av ”mjuka” forskningsevidens. ”To some it is simply a model of ’magic’”. Det beskrivs att det finns ingen vetenskaplig förklaring på NLP här och nu, men denna studie menar ff, indikerar att NLP kan användas som ett hjälpsam stimulus för kommunikation mellan lärare och elev om lärandeprocessen.

Några egna kommentarer. Jag har inte än lyckats hitta någon mer experimentell studie som tittat på NLP tekniker. Hör gärna av er om ni känner till någon sådan. NLP tekniker är inriktade på att kunna påverka individers handlande utan att ändra någon i deras omgivning, det handlar huvudsakligen om att manipulera ”inre representationer” via språket. På det sättet framstår NLP att förespråka ett sätt att se det som att ”orsakerna” till t.ex. inlärningssvårigheter finns ”inne i elevernas huvuden” (neuro) och inte primärt i undervisningssituationen. Om tankarna bakom NLP skulle visa sig fungera kan jag se mycket stora möjligheter men också risker.

Möjligheterna skulle kunna vara att lärarna kan i alla vardagliga moment använda språket bättre för att hjälpa elever att bli mer aktiva och delaktiga i ordinarie undervisning. En risk i skolor som ensidigt drivs utifrån en sådan föreställning (som fokuserar på att människor handlande styrs huvudsakligen utifrån inre representationer istället för önskvärda konsekvenser i den yttre omgivningen) skulle kunna vara att utvecklingen av annan didaktisk metodik blir eftersatt. Metodik som istället möjliggör för eleverna uppvisa nytt handlande (lära sig) utifrån erfarenheter av mer direkta konsekvenser utan att gå via språket. Det är rimligt att tänka sig att det skulle kunna drabba många elever med kognitiva funktionsnedsättningar hårdare än många andra elever. Det skulle kunna göra att inkludering av elever i ordinarie undervisning svårare.

Som det nu verkar så finns det inte någon testbar ”NLP teori” formulerad utifrån den NLP praktik som utförs. Dvs. det verkar inte vara möjligt att pröva om tankarna bakom NLP praktiken fungerar. Det ser jag som en svårighet med NLP praktik i nuläget. Och som jag uppfattar det jag hittills läst, verkar inte det vara ambitionen att skapa en testbar teori utifrån den NLP praktik som finns och argumenteras för.

I mitt praktiska arbete som skolpsykolog och klinisk psykolog ser jag det som viktigt att följa hur kunskapen preciseras runt kontextuella faktorer i omgivningen som främjar hur vissa individer i vissa situationer kan förstå betydelser i bildligt språk. Kunskapen är viktigt för att bättre kunna anpassa utbildningsinsatser och psykologiska insatser för dessa individer.

Stefan Billinger

Leg psykolog/leg psykoterapeut

Specialist i Klinisk psykologi och Specialist i Pedagogisk psykologi

PhD student in disability research