Publicerades

Artikeln fungerar som en översikt där nya metoder som vuxit fram inom kognitiv beteendeterapi presenteras och diskuteras utifrån vetenskapligt stöd. Man beskriver ett antal av dessa nya ansatser som har blivit alltmer förekommande inom klinisk praktik och som har kommit att kallas tredje vågens KBT.  Artikelförfattarna föreslår att en mer passande benämning på dessa framväxande metoder skulle vara kontextuell kognitiv beteendeterapi. Att benämna dessa nya terapiinriktningar en ”tredje våg” skulle kunna medföra att ”klassisk” KBT ses som något väsenskilt och passé. I själva verket integrerar många av dessa nya strömningar tekniker från äldre KBT-metod.

Utöver att tillhandahålla en överblick av kontextuell kognitiv beteendeterapi är syftet med artikeln även att renodla gemensamma egenskaper och på så sätt abstrahera från specifik metod till att bidra med förståelse för ett terapeutiskt fält. Artikeln består av en litteraturöversikt, där metoder beskrivs men också av en kortfattad presentation av metoders vetenskapliga stöd. De resultat som redovisas bygger företrädesvis på meta-analyser och RCT-studier. Detta bör innebära hög kontrollerbarhet samt hög validitet och reliabilitet. Forskningsunderlaget är dock så pass stort och begränsat beskrivet att det är svårt att uttala sig om specifika studier. Det skulle vara intressant ifall även kvalitativa studier presenterades för att få en blick på hur kontextuell kognitiv beteendeterapi upplevs av klienter/patienter och nå bättre kännedom om hur deras liv påverkas av behandlingen. Detta ligger dock troligen utanför artikelns omfång och kanske även utanför den vetenskapsteoretiska riktning som författarna befinner sig inom.

Författarna renodlar fem egenskaper som utmärker dessa nya metoder inom KBT:

  • De inriktar sig på funktion snarare än innehåll i psykologiska händelser som tankar, upplevelser och känslor. Man fokuserar på hur klienten förhåller sig till tankar istället för att granska tankarnas innehåll, validitet, intensitet och frekvens
  • De används vid behandling av ett brett spektra psykologisk problematik
  • Även terapeuterna involveras i behandlingens förändringsprocesser, vilket innebär att det är av vikt att även terapeuten arbetar med att utveckla de förhållningssätt som man strävar efter att utveckla hos patienten
  • De använder sig av strategier från kognitiv- och beteendeterapi men antaganden och syften bakom att använda sig av strategierna kan se annorlunda ut
  • Författarna menar även att man skulle kunna se det fokus som finns inom denna riktning på andlighet, värderingar, mening och relationer, som en indikation på ett ”djupare” fokus än vad man annars har haft inom KBT

Artikeln går igenom en rad metoder som växt fram inom KBT med ett större kontextuellt fokus. Man diskuterar metodernas upplägg, forskningsstöd samt vilka komponenter som är verksamma och vilka faktorer som modererar förändring. De metoder som presenteras är Mindfulness-Based Cognitive Therapy (MBCT), Meta-Cognitive Therapy (MCT), Motivational  Interview (MI), Behaviour Activation (BA), Integrative Behaviour Couple Therapy (IBCT) och  Functional Analytic Psychotherapy (FAP). Man beskriver också två integrativa metoder som blandar element från ovan beskrivna ansatser, Dialect Behaviour Therapy (DBT) och Acceptance and Commitment Therapy (ACT).

Författarna menar att konsensus börjar komma till stånd rörande synen på psykopatologi och psykoterapeutisk förändring inom kontextuell kognitiv beteendeterapi. De gemensamma angreppssätt man använder sig av i behandling indelas i tre huvudsakliga kategorier:

  • En strävan efter större psykologisk öppenhet genom tekniker som acceptans, metakognition, defusion/distansering och emotionell reglering
  • Arbete mot större psykologisk flexibilitet genom tekniker som perspektivtagande, mindfulness och flexibel uppmärksamhet
  • En strävan mot meningsfull handling genom motivation till förändring, engagemang, beteendeaktivering och värderingsstyrd handling

Ur ett kliniskt perspektiv bidrar denna artikel med en förståelse för relevansen av kontextuell kognitiv terapi. Det stora forskningsstöd som dessa nya metoder bygger på tjänar som en god motivation för att använda psykoterapeutiska metoder som syftar till att skapa förändring för människor i riktning mot en mer öppen, medveten och aktiv livsstil. Det faktum att artikeln tar upp modererande faktorer och aktiva förändringsprocesser i metoderna innebär att man som kliniker kan få bättre syn på vilka verksamma ingredienser respektive metod innehåller samt för vilken problematik metoderna är bäst lämpad. Detta möjliggör i sin tur för kliniker att plocka tekniker från metoder utan att behöva ”svälja ett helt koncept”.

Trots att artikeln behandlar kontextuell kognitiv terapi saknas just en kontextuell analys både i framställning och granskning av metoder. Det faktum att människan befinner sig i en kulturell, politisk och social kontext är i texten frånvarande. Porter (2005, s.150) hänvisar i sin översikt av feministisk psykologi till Ballou, Matsumoto, and Wagner som menar att kontextuella studier av människans psyke måste ta hänsyn till både strukturella och symboliska maktrelationer. En avsaknad av ett sådant strukturellt maktperspektiv blir särskilt tydlig i presentationen av DBT, en behandlingsmetod som används vid exempelvis Borderline personlighetsstörning, bulimi och för människor utsatta för våld i nära relationer. Att utelämna en maktanalys i talet om vad som framstår som genusbetonad problematik förefaller vara en kunskapslucka. Författarna menar att kontextuell kognitiv terapi har ett djupare fokus än tidigare KBT-metod. Detta visar sig i synen på människor som andliga, meningsskapande, relationsinriktade och värderingsstyrda varelser. Att även placera in människan i en kulturell kontext där man får syn på i vilken omgivning andlighet, mening, värderingar, relationer och i förlängningen människor växer fram skulle möjligen tillföra ytterligare djup.

Hayes, C. Steven; Vilatte, Mathieu; Levin, Michael & Hildebrandt, Michaela (2001). Open, Aware and Active: Contextual Approaches as an Emerging Trend in the Behavioral and Cognitive Therapies. The Annual Review of Clinical Psychology 2011.07: 141-168

Porter, Natalie (2005) Location, Location, Location: Contributions of Contemporary Feminist Theorists to Therapy Theory and Practice. Women & Therapy, Vol. 28, No. 3/4, 2005, pp. 143-160. The Haworth Pres