Publicerades

De senaste åren har det vuxit fram en stark efterfrågan på metoder för att behandla anställda med psykisk ohälsa. Detta gäller framför allt diagnoser med en hög prevalens inom den arbetande population, som exempelvis depression, ångest och stressyndrom. Dessa typer av psykisk ohälsa är ofta förknippade med sänkt arbetsförmåga och långvariga sjukskrivningar. Sänkt arbetsförmåga är problematiskt av olika anledningar. Det leder till kostnader för arbetsgivaren, skattebetalarna och försäkringsbolag. Förutom att de får en svårare ekonomisk situation förlorar också personer som inte kan delta i arbetsgemenskapen också viktiga källor till social kontakt och stöd, vilket tenderar att leda till en förvärrad symptombild. Att få tillbaka personer i arbete är därför viktigt av flera anledningar.

Det finns få studier som undersökt hur psykoterapeutiska interventioner påverkar återgång i arbete. Resultaten i dessa studier har dock indikerat att psykoterapi (oftast KBT) var lika eller mindre effektiva som andra terapeutiska metoder. Syftet med denna studie är därför att utvärdera effekterna av en kbt-terapi med större fokus på återgång i arbete (W-CBT). W-CBT bygger på samma ramverk och metoder som traditionell KBT (KBT) men har ett större fokus på användningen av KBT-tekniker i arbetssituationen. En viktig del av W-CBT var gradvis exponering för arbetsplatsen, då detta tidigare visat sig effektivt för återgång i arbete (RTW). Att stimulera gradvis RTW kan vara effektivt för att exempelvis ge klienten effektiva copingstrategier och utmana dysfunktionella tankar.

Hypoteser


 1. (a) W-CBT kommer vara effektivare när det gäller återgång i arbete än KBT. (b) På grund av denna effektivitet kommer W-CBT vara mer ekonomiskt fördelaktigt

än KBT.

2. W-CBT kommer vara lika effektivt som KBT när det gäller att förbättra psykisk ohälsa.

Rekrytering och design

250 patienter med 100% sjukskrivning rekryterades från 4 avdelningar på en klinik. 208 patienter tackade ja till att delta i studien. Utifrån en kvasiexperimentell design tilldelades två avdelningar uppdraget att utföra behandling med W-CBT, medan de två andra fick uppdraget att behandla med KBT.

Interventionerna
KBT: enligt ’state-of-the-art’- protokoll vida använt i Nederländerna vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa. W-CBT: KBT-behandlingen + en modul som fokuserade på arbete och tillbakagång i arbete. Denna modul integrerades i varje session, där man också fokuserade så mycket som möjligt på en arbetskontext.

Mått & statistiska analyser

Återgång i arbete operationaliserades på flera sätt, man mätte bland annat både partiell återgång i arbete, full återgång i arbete samt ”återfall” i sjukskrivning. Psykisk ohälsa definierades som symptom på depression, ångest, stress och utmattning. För att utvärdera ekonomisk effektivitet gjordes uträkningar på uppskattat inkomstbortfall/dag pga sjukskrivning. Flera olika statistiska analyser användes, bla multilevel och survival analysis.


ResultatÅtergång i arbete (RTW): Vid mätningar 3 månader och 6 månader efter behandlingsstart hade en större andel patienter i W-CBT-gruppen återgått i fulltid i arbete. Vid mätning månad 12 fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan grupperna. Klienter i W-CBT-gruppen kom i genomsnitt tillbaka i full arbetstid 65 dagar tidigare än klienter i KBT-gruppen.Effekter på psykisk ohälsa: Symptom på psykisk ohälsa minskade i båda grupperna, utan större skillnader mellan grupperna.Ekonomiska effekter: På grund av snabbare återgång i arbete gav W-CBT en minskning av kostnaderna för sjukskrivning med 20 % jämfört med traditionell KBT, i snitt en skillnad på cirka 37 000 kronor.
Slutsatser
Behövs replikation med randomiserad kontrollerad design. Genom att tidigt fokusera på arbete kan psykoterapier påskynda processen med återgång i arbete. Detta utan negativa effekter på symptomreduktion.

Källa:
Lagerveld, S. E.,  Blonk, R. W. B., Brenninkmeijer, V.,  Wijngaards-de Meij, L.,  &  Schaufeli, W. B. Work-Focused Treatment of Common Mental Disorders and Return to Work: A Comparative Outcome Study.  Journal of Occupational Health Psychology. Online First Publication, February 6, 2012. doi: 10.1037/a0027049.

Hela studien finns som publik pdf här: http://www.apa.org/pubs/journals/releases/ocp-ofp-lagerveld.pdf eller på Pubmed här: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22308965