Publicerades

Josefin W & Therese G

Sammanfattning: Det har riktats kritik mot tidigare forskning om negativt tänkande, kritikerna anser att fokus har lagts på karaktärsdrag som dominerande anledning till det negativa tänkandet och därmed bortsett från möjliga sociala influenser. En av anledningarna till att det sociala perspektivet saknas har varit att det har saknats metoder för att mäta sociala influenser. Tidigare har negativt tänkande relaterats till psykisk stress och kliniska diagnoser, till exempel dysfunktionella antaganden, negativa automatiska tankar, hopplöshet, oro och perfektionism. En mätning som utgår från det förutsätter att det är ett karaktärsdrag, vilket är stabilt i alla sociala kontexter.

Studiens ambition är möta kritiken genom att fokusera på det utifrån en ny teori som grundar sig i socialt stöd och utgår från att människors dagliga sociala interaktion påverkar deras tankar och affekter. Den nya teorin Relational regulation theory (RRT) har metoder för att isolera karaktärsdrag från sociala influenser och menar att dagliga interaktioner med närstående är viktigt för affekter och tankar.

Det här studerades i två studier där deltagarna fick ranka sina negativa tankar och affekter medan de tänkte på sin mamma, pappa, och närmaste vän. Skillnaden mellan studierna var att när den genomfördes andra gången hade de metodologiska instrumenten förbättrats eftersom risken fanns att deltagarna blivit primade att skatta negativt tänkande för varje betydelsefull andra. Deltagarna skattade utifrån standardiserade formulär automatiska negativa tankar, dysfunktionella attityder, hopplöshet, oror, perfektionism samt positiva och negativa affekter. Karaktärsdrag kunde särskiljas från sociala influenser genom att karaktärsdrag ansågs vara stabilt oavsett vem man tänkte på medan sociala influenser varierade.

I den första studien bestod deltagarna av 120 kvinnor och 23 män och i den andra studien hade antalet sjunkit något och bestod av 103 kvinnor och 24 män. Medelåldern i båda studierna var 19år och deltagarna var mestadels européer som studerade psykologi i USA.

Som RRT hade förutspått så påverkades det negativa tänkandet av sociala influenser, vilket kunde studeras eftersom negativt tänkande varierade i styrka beroende på vem som deltagaren tänkte på eller interagerade med. En intressant aspekt av det resultatet var att de betydelsefulla andra som påverkade det negativa tänkandet gjorde det i hög grad samtidigt som de positiva affekterna minskade i interaktionen med den personen.

Diskussion: Artikeln är intressant eftersom den öppnar för nya möjligheter i terapirummet. Genom att ta med relationer när man arbetar kliniskt finns det kanske möjlighet att förändra klientens tankesätt på ett nytt sätt. Om man kan fortsätta diskutera och studera ämnet och sedan hitta ett sätt att använda kunskapen för att förbättra terapin har studien en stor nytta. Studien skulle kunna placeras i den kognitiva delen av KBT-paraplyet eftersom de inte adresserar beteende utan endast tankar (negativa tankar) och känslor (sociala influenser).

I olika kulturer kan familj och vänner spela olika roll för individen och det är inte säkert att mamma, pappa och närmaste vännen är de som har starkast påverkan på individens negativa tänkande. Kan det kanske vara så att det är skillnad mellan samhällen som är individualistiska och de som är kollektivistiska? För att komma runt det problemet funderar vi på om en utveckling av studien skulle kunna vara att deltagarna själva får välja anhöriga som de sedan skattar. Även samhällets normer skulle kunna göra att skattningarna varierar mellan olika samhällen och kulturer, till exempel skulle kraven kunna vara högre på mamman. Det kan leda till att skattningen påverkas. I annan kultur kanske samhällsnormerna ser annorlunda ut.

Då deltagarna i studien mestadels var unga kvinnliga européer som studerade psykologi, kan man fråga sig om detta resultat går att generalisera till alla människor oavsett etnisk tillhörighet, utbildning, kön och ålder. Vi anser inte att de är representativa för att generalisera resultatet till en större målgrupp. Risken finns även att deltagarna har en gemensam nämnare såsom klasstillhörighet och uppväxtförhållande, vilket vi tänker påverkar studie resultatet.

Angående validiteten så frågar vi oss om det räcker med att endast tänka på de betydelsefulla andra som antas påverka negativt tänkande. Istället är vår åsikt att interaktioner med dem skulle öka validiteten eftersom det borde ge rätt känsla till individen. När deltagaren ska skatta sina negativa tankar så får hon växla mellan att först tänka på mamma, sen pappa och sedan en nära anhörig, vilket kan leda till att känslorna blandas ihop och deltagarna blir förvirrade, vilket skulle leda till dålig validitet.

Referens:

Lakey, Brian & Tanner, Shawna M.,2012, Social Influences in Negative Thinking and Affect, Cognitive Therapy Research, 10, 1007.