Svenska DSM-5: Personlighetsstörningar byter namn
I oktober 2014 kommer den svenska översättningen av DSM-5. Detta framkom under en heldagskonferens i Stockholm om ämnet som hölls förra veckan. Den engelska DSM-versionen har funnits i drygt ett år så det blir inga överraskningar när det gäller kriterierna vid de olika diagnoserna. Däremot blir det förmodligen förändringar av vissa diagnosers namn. Dessa är dock ännu inte huggna i sten, men mycket som talar för att ”personlighetsstörningar” kommer att byta namn till ”Personlighetssyndrom”.
Andra nyheter är att ”missbruk” troligen avskaffas och att ”substansbruksyndrom” därmed förmodligen ersätter både det som kallades missbruk och beroende.
Den uppmärksamme har redan noterat att DSM-5 skrivs med en arabisk siffra snarare än romersk som tidigare utgåvor. Anledningen är att man tänker sig att kunna göra mindre, men mer frekventa uppdateringar, och då ge dem en decimal. Det vill säga nästa version kommer att heta DSM-5.1.
De stora skillnaderna i DSM-5 är bland annat att det multiaxiala formatet avskaffats. Detta innebär bland annat att personlighetssyndromen, som tidigare fanns på axel-2, nu likställs med andra diagnoskategorier.
Även axel 4 (livspåfrestningar) försvinner och ersätts med att det avslutande kapitlet (”Andra omständigheter som kan vara i kliniskt fokus”) nu har betydligt mer utförliga beskrivningar av problematiska livssituationer.
Även den kända GAF-skattningen på axel-5 ersättas. Istället för en siffra mellan 0 och 100 ska nu funktionsskattningen göras med hjälp av ”WHO Disability Assessment Schedule 2.0 (WHODAS 2.0)”. Denna finns ännu inte i Svensk översättning, men kommer att göras av Socialstyrelsen. I skrivande stund är det lite oklart exakt när denna blir tillgänglig. [2014-07-13 Uppdatering: Enligt mejl från den internationella samordnaren för WHO, Dr M. Meri Robinson Nicol, hoppas man att den Svenska versionen ska komma kring årsskiftet.]
Det har också tillkommit ett nytt bedömningsverktyg; ”DSM-5 Självskattning av aktuella symtom”. Det är en självskattningsskala som gratis kan laddas ner från Pilgrim Press. Skalan, som består av 23 kryssfrågor, är tänkt att vara ett instrument som ger ett själv- eller informantskattat mått på förekomst av symtom inom 13 domäner för psykisk ohälsa som har betydelse vid psykiatrisk diagnostik. Enligt instruktionerna kan skalan ”användas med regelbundna intervaller på kliniska indikationer beroende på stabiliteten i patientens symtombild och behandlingssituationen”. Till skillnad från den amerikanska versionen har den svenska tre tilläggsfrågor om påfrestningar som patienten kan ha utsatts för som kan ha betydelse för måendet (belastning, trauma respektive förlust).
DSM-5 har kritiserats från många håll. Vissa seriösa, andra mer underhållande så som att det nu finns 636120 unika sätt att uppfylla kriterierna för PTSD. Samma vecka som DSM-5 gavs ut i USA gick National Institute of Mental Health ut med ett pressmeddelande att de inte längre ville finansiera forskning som bygger på DSM. Istället förordar de ”Research Domain Criteria” (RDoC). Något som i sin tur beskyllts för att biologisera psykologin allt för mycket. Sista orden i denna debatt är långt ifrån sagda…
Den 28 april så höll Professor Andrew Skodol från USA en föreläsning om den senaste utvecklingen. Du kan se videon nedan:
Den som vill ha en snabbgenomgång av DSM-IV kan titta på denna webbvideo: