Publicerades

Neda Dimova-Bränström och Klara Morawski, termin 5

Sammanfattning av The Integration of CBT, Multicultural and Feminist Psychotherapies With Latinas av Angelica M. Diaz-Martinez, Alejandro Interian och Deirdre M. Waters.

Artikeln beskriver med hjälp av en fallbeskrivning hur en integrering av multikulturella, feministiska, kognitiva och beteendeinriktade perspektiv framgångsrikt kan behandla amerikanska kvinnor med latinobakgrund. Författarna inleder med att amerikaner med Latinamerikanskt ursprung har sämre psykisk hälsa i USA än andra grupper. För att behandla dessa behövs metoder som både tar hänsyn till genus och kulturella perspektiv. Många terapier är utvecklade inom och för majoritetskulturen och artikeln vill visa hur detta går att komma åt genom att integrera fler perspektiv i terapierna. Författarna tar upp två perspektiv som tacksamt kan integreras med kognitiv beteendeterapi: multikulturell kompetens och feministisk terapi. Multikulturell kompetens definieras som förmågan att förstå hur övertygelser, praktiker och värderingar påverkar människor olika i olika etniska grupper, och en kunskap om specifika sociala kontexter som människors problem uppstår i. Feministisk terapi beskrivs som ett förhållningssätt som fokuserar på de psykologiska effekter som sociala kontexter ger och hur sociala konstruktioner leder till maktojämlikhet, förtryck och psykisk ohälsa. Dessa perspektiv går att kombinera med KBT då de förstår maladaptiva beteenden som inlärda och miljöpåverkade.

I fallbeskrivningen beskrivs en terapi med Socorro, en 35-årig kvinna från Venezuela som försökt att ta sitt liv. Hon har bott i USA i 13 år, har problem i kontakten med sin dotter och diagnosticeras med depression. I den framgångsrika KBT-terapin med Socorro skapas en validerande miljö där hon för första gången kan närma sig och tala om sina problem. Hon ges redskap, verktyg och färdighetstränar för att ta bättre hand om sig själv och även viss psykoedukation med andningsövningar, avslappning och utvecklingspsykologiska teorier i syfte att bättre förstå sin relation till sin dotter används. I artikeln beskrivs tidigare forskning som funnit specifika värdesystem och ideal som kan dyka upp i behandling av latinokvinnor. Värderingar som exempelvis ”marianismo”, idealet att en kvinna bör uppoffra sig och acceptera lidande för sin familjs skull, ”respeto”, betydelsen av hierarki inom familjen och ”familismo”, familjens betydelse för identitet dök alla upp i Socorros problematik. Genom att förstå dessa värderingar gick det för terapeuten att validera och skapa en god arbetsallians med Socorro. Terapeuten kunde också bättre förstå och samtala kring hur Socorro tolkade och förhöll sig till dessa värderingar och uppfattade sin omvärld. Nyckeln i terapin var att prata om värderingarna som tolkningar och även att arbeta med dem och modifiera dem, men att göra detta inom hennes värdesystem. Det feministiska perspektivet gav terapeuten en möjlighet att skapa ett tillåtande rum där Socorro som kvinna kunde få en erfarenhet av att uttrycka känslomässiga behov utan rädsla att dessa skulle missförstås eller bestraffas. Detta stärkte hennes självkänsla och självförtroende. De feministiska perspektiven var extra effektiva när det kom till frågor om självuppoffring, barnuppfostran och respekt. Genom feministiska konceptualiseringar och identifieringar av grundantaganden insåg Socorro exempelvis att hon missade sin dotters behov och önskningar för att hon agerade efter ett grundantagande som gick ut på att hon måste vänja sin dotter vid att växa upp som en andra klassens medborgare. Hon såg också hur hennes sociala kontext, (som värdesystem, förutsättningar som invandrare och kvinna) påverkade hennes tolkningar och känslor inför relationer och vad som var ”rätt” att göra. Socorros symtom kunde reduceras med hjälp av passande KBT-tekniker och göra förändringar i sitt liv för att må bättre. Författarna sammanfattar med att framtida arbete med Latinokvinnor borde utföras med integrativa ansatser och att behandlingsmodeller som integrerar flera perspektiv behöver utvecklas.

Vi uppfattar det som att nyttan med integrerade terapier är stor, då ett behov av exempelvis kulturell kompetens går att föra över på andra grupper än latinas, då alla är bärare av kultur. Dock är generaliserbarheten just för den specifika problematik som beskrivs i artikeln inte så hög, men artikeln visar inte heller på något sådant syfte då det är en fallbeskrivning och sedan ett resonemang kring behovet av multikulturella och feministiska perspektiv.

Diaz-Martinez, A. M., Interian A., Waters, D. M. (2010). The Integration of CBT, Multicultural and Feminist Psychotherapies With Latinas. Journal of Psychotherapy Integration, Vol 20, No. 3, 312-326.