Tillämpa ’det som fungerar’ inom psykologin för att bättre hjälpa elever klara prov i skolan: Det potentiella bidraget från NLP

Det här är en kort beskrivning av artikeln:

Kudliskis, V. & Burden, R., (2009). Applying ’what works’ in psychology to enhancing examination success in schools: The potential contribution of NLP. Thinking skills and creativity, 4, 170-177.

Författarna (ff) till denna artikel utgår från kritik av hur dagens skolpsykologer arbetar. De beskriver att mycket av den dagliga verksamheten av skolpsykologer över hela världen drivs utifrån gamla vanor och dåligt underbyggda teorier (inga referenser till studier som visar detta lämnas). Psykologernas begränsade bidrag har lett till ökat tryck på utvärdering utifrån snabba utfall. De lyfter fram forskning som pekar mot att metoder som t.ex. KBT, som en konsekvens blivit mer populära inom skolan. Ff argumenterar att den typen av individualiserade metoder har begränsad värde i skolan av idag. Det som behövs är evidens baserade tekniker som psykologer kan erbjuda till lärarna och eleverna så de kan hantera individuella svårigheter i grupp. I denna artikel argumenterar ff att en potentiell värdefull källa till sådana tekniker är NLP.

Författarna beskriver och argumenterar under rubrikerna:

Var är neuro-lingvistisk programmering (NLP) och hur fungerar det

NLP beskrivs som ett system som länkar samman en persons inre mentala erfarenheter (neuro) med dennes användande av språket (lingvistik) och personens beteendemönster (programering).

Här finns också underrubriken ”Kritiken av NLP” där det refereras till dokument som lyfter kritik och lite runt hur Bandler och Grinder försvarar NLP.

Vilken evidens finns det som stöder effektiviteten av NLP?

Här refereras till forskning som säger sig visa att NLP ger önskvärda effekter.

Tillämpningen av NLP i en skolklass (13 åringar): sample och forskningsdesign

En studie beskrivs utifrån metoden utforskande aktionsforskning (an exploratory action reseach study). Syftet var att fånga elevers erfarenheter och upplevelser av NLP tekniker. En workshop där NLP tekniker lärdes ut genomfördes och sedan fick eleverna möjlighet att tillämpa teknikerna vilket sedan följdes upp av semistrukturerade intervjuer.

Elevreaktioner

Här presenterar ff citat från elever som backar upp en serie preliminära slutsatser från elevernas kommentarer om deras försök att tillämpa de NLP principer och tekniker de lärt sig.

Författarna börjar diskussionsavsnittet med att konstatera att de inte påstår sig ge evidens för effekten av NLP som möter upp kraven för en positivistiskt vetenskaplig metodik. Men de menar ändå att det inte kan varit en enkel Hawthorne effekt. För eleverna identifierade deras favorit NLP teknik och förklarade tydligt varför och hur de fungerade för dem som individer.

Slutsatsen författarna drar är att NLP, som bäst, har en begränsad teoretiskt ramverk som stöds av ”mjuka” forskningsevidens. ”To some it is simply a model of ’magic’”. Det beskrivs att det finns ingen vetenskaplig förklaring på NLP här och nu, men denna studie menar ff, indikerar att NLP kan användas som ett hjälpsam stimulus för kommunikation mellan lärare och elev om lärandeprocessen.

Några egna kommentarer. Jag har inte än lyckats hitta någon mer experimentell studie som tittat på NLP tekniker. Hör gärna av er om ni känner till någon sådan. NLP tekniker är inriktade på att kunna påverka individers handlande utan att ändra någon i deras omgivning, det handlar huvudsakligen om att manipulera ”inre representationer” via språket. På det sättet framstår NLP att förespråka ett sätt att se det som att ”orsakerna” till t.ex. inlärningssvårigheter finns ”inne i elevernas huvuden” (neuro) och inte primärt i undervisningssituationen. Om tankarna bakom NLP skulle visa sig fungera kan jag se mycket stora möjligheter men också risker.

Möjligheterna skulle kunna vara att lärarna kan i alla vardagliga moment använda språket bättre för att hjälpa elever att bli mer aktiva och delaktiga i ordinarie undervisning. En risk i skolor som ensidigt drivs utifrån en sådan föreställning (som fokuserar på att människor handlande styrs huvudsakligen utifrån inre representationer istället för önskvärda konsekvenser i den yttre omgivningen) skulle kunna vara att utvecklingen av annan didaktisk metodik blir eftersatt. Metodik som istället möjliggör för eleverna uppvisa nytt handlande (lära sig) utifrån erfarenheter av mer direkta konsekvenser utan att gå via språket. Det är rimligt att tänka sig att det skulle kunna drabba många elever med kognitiva funktionsnedsättningar hårdare än många andra elever. Det skulle kunna göra att inkludering av elever i ordinarie undervisning svårare.

Som det nu verkar så finns det inte någon testbar ”NLP teori” formulerad utifrån den NLP praktik som utförs. Dvs. det verkar inte vara möjligt att pröva om tankarna bakom NLP praktiken fungerar. Det ser jag som en svårighet med NLP praktik i nuläget. Och som jag uppfattar det jag hittills läst, verkar inte det vara ambitionen att skapa en testbar teori utifrån den NLP praktik som finns och argumenteras för.

I mitt praktiska arbete som skolpsykolog och klinisk psykolog ser jag det som viktigt att följa hur kunskapen preciseras runt kontextuella faktorer i omgivningen som främjar hur vissa individer i vissa situationer kan förstå betydelser i bildligt språk. Kunskapen är viktigt för att bättre kunna anpassa utbildningsinsatser och psykologiska insatser för dessa individer.

Stefan Billinger

Leg psykolog/leg psykoterapeut

Specialist i Klinisk psykologi och Specialist i Pedagogisk psykologi

PhD student in disability research