Tre nyanser av skam

Skam är en väldigt kraftfull och självmedveten emotion kopplad till intensiva känslor av värdelöshet och underlägsenhet. Men skammen besitter även den sociala funktionen av att reglera mänskligt beteende så att vi agerar efter önskvärda normer och kan interagera tillsammans i grupp. Däremot kan starka och frekventa upplevelser av skam vara tätt sammankopplat med olika psykopatologiska problem. Tidigare studier har funnit kopplingar mellan upplevd skam och olika psykologiska störningar som borderline personlighetsstörning, social ångeststörning och depression.

En nyligen publicerad studie ville undersöka huruvida kliniska patientgrupper skiljer sig i sin benägenhet att uppleva olika aspekter av skam. Skam beskrivs i studien som ett personligt trait, dvs. en individuell benägenheten eller känsligheten att reagera med skam i specifika situationer. Skammen ses som en multidimensionell emotion vilket innebär att den både innehåller adaptiva och maladaptiva aspekter. Både en avsaknad av skam eller en för hög nivå av skam kan alltså vara dysfunktionellt. Deltagarna i studien fick fylla i självskattningsformuläret ”Shame assessment for multifarious expressions of shame”där både de adaptiva och maladaptiva aspekterna av skam kartläggs.

Studien jämförde kvinnor med borderline personlighetsstörning, ADHD, social ångeststörning, egentlig depression samt en jämförelsegrupps skattning av tre centrala aspekter av skam: kognitiv, kroppslig och existentiell. Den kognitiva skammen uppkommer när man går emot sin moraliska standard, upplever sig socialt exkluderad eller inkompetent. Den kroppsliga skammen uppkommer när man bryter mot egna ideal gällande sin kropp, intimitet och sexualitet. Både den kognitiva och kroppsliga skammen anses vara en adaptiv aspekt av skam i lagom nivå. Den existentiella skammen innefattar istället en mer genomgående, bestående upplevelse av skam kopplat till upplevelser av att vara värdelös, irrelevant och otillräcklig. Den existentiella skammen är därmed en mer maladaptiv form av skam.

Resultat

Studien visade att individer med borderline personlighetsstörning uppvisade en signifikant högre nivå av existentiell skam än alla övriga grupper. I förhållande till jämförelsegruppen uppvisade individerna med social ångeststörning en högre nivå av kroppslig och kognitiv skam, något som kan tänkas stämma väl överens med den problematik som dessa patienter upplever. Slutligen visade gruppen med ADHD en signifikant lägre nivå av kroppslig skam.

Resultaten visar att olika aspekter av skam kan förekomma i olika hög grad beroende på patientens kliniska diagnos.

Detta kan vara en central faktor att ta hänsyn till i terapiarbete då hög nivå av skam generellt leder till undvikandebeteenden i olika former. Psykologiskt behandlingsarbete kan därmed vinna på att fokusera på de centrala aspekterna av skam som är relevant för just den aktuella patientgruppen. Dock bör påpekas att studien var liten och hade flera metodologiska begränsningar vilket innebär att resultaten bör ses som preliminära. Större, mer rigorösa studier med bredare inklusionskriterier behövs för att vidare utforska skammens olika skepnader vid kliniska diagnoser.

Referens

Scheel, C. N., Bender, C., Tuschen-Caffier, B., Brodführer, A., Matthies, S., Hermann, C., … & Jacob, G. A. (2014). Do patients with different mental disorders show specific aspects of shame?. Psychiatry research.