Tre studier av behandlingsinterventioner för social ångeststörning.
Trots den allt intensivare forskningen under de senaste 20 åren i syfte att effektivisera KBT-behandlingen för social ångeststörning (SAD; social fobi), kvarstår faktum att en del patienter inte förbättras så mycket som vore önskvärt. Ytterligare metodutveckling behövs och istället för att utvärdera kompletta behandlingspaket, förefaller det i detta arbete strategiskt riktigare att särskilt granska enskilda komponenter som ofta återfinns i de större paketen. Dessutom bör kunskaper om vidmakthållande kognitiva processer bilda en lämplig utgångspunkt för formulering av behandlingsinterventionerna samt fokus för experimentella studier.
I min avhandling undersökte jag i tre studier effekterna av relativt nytillkomna tekniker i behandlingsarsenalen för SAD: audio-feedback, visualisering (’imagery rescripting’), och experientiell sjävfokusering . Gemensamt för dessa är att inre mentala föreställningar (”imagery”) utnyttjats i olika grad som förändrande faktor.
Resultaten från undersökningen av audiofeedback (en anpassning av videofeedback-metoden), med eller utan kognitiv förberedelse, hos 40 studenter med social ångest, visade att kognitiv förberedelse förstärkte de positiva effekter som erhölls av audiofeedback på deltagarnas negativa självvärdering. Effekterna generaliserades till en efterföljande social situation och de positiva förändringarna åtföljdes av minskad social ångest uppmätt med både explicita och implicita mätmetoder. I denna intervention har framför allt den ”korrigerande bilden”, som feedbackproceduren ger upphov till, en avgörande betydelse.
Visualiseringstekniken (”Imagery Rescripting”) kan sägas handla om kognitiv omstrukturering utförd inom ramen för våra inre icke-verbala föreställningar. Effekterna av en sådan metod studerades experimentellt med 14 klienter som uppfyllde kriterierna för SAD. Tekniken bygger på att inre mentala ’bilder’ modifieras, specifikt tidiga minnesbilder av negativa händelser från tiden kring debuten av SAD. Resultaten av ”Imagery Rescripting” påvisade en reduktion i ångest förknippad till minnesbilder och sådana katastrofbilder som vanligen förekommer i för patienten socialt hotfulla situationer. Interventionen medförde dessutom signifikant minskad rädsla för att bli negativt värderad och för att umgås med andra. Patienternas negativa globala omdömen av sig själva (jfr Beck´s dysfunktionella scheman) förändrades radikalt i positiv riktning, från att ha upplevt sig själva som svaga och oattraktiva till en känsla av att vara stark/kapabel och attraktiv/älskbar.
Negativ efter-bearbetning av en social händelse anses ha en vidmakthållande funktion vid SAD. Att få bukt med denna sorts ältande, ”rumination”, är lika angeläget som att modifiera patientens självbild. Rumination utgör ett analytiskt sätt att förhålla sig till sig själv och istället för distraktion, vilket kan ses som ett undvikande, föreslås ett experientiellt självfokus för att bryta ältandet. Tolv socialfobiska patienter rekryterades till studien, som med ett ’cross-over design’ jämförde effekterna av de två förhållningssätten: analytiskt och experientiellt självfokus,. Till skillnad från det analytiska förhållningssätet, med dess fokus på generella verbala tankar kring orsaker och konsekvenser, utgör experientiellt självfokus ett mer konkret, ’bildmässigt’ och ’mindfullt’ förhållningssätt, med betoning på den omedelbara upplevelsen av händelsen från stund till annan. Resultaten visade att de båda självfokus-induktionerna hade olika effekter på deltagarnas tankar: det experientiella tenderade att minska andelen negativa tankar medan det analytiska förhållningssättet medförde en minskning i andelen neutrala tankar. Dessutom förelåg ett predicerande samband mellan negativa självskattningar av en inledande prestation (ett oförberett tal inför kamera) till grad av negativt tänkande senare under sessionen, men bara hos de deltagare som hade antagit ett analytiskt förhållningssätt. I linje med tidigare forskning tyder resultaten på att ett experientiellt förhållningssätt kan ha positiva effekter på ältande (’rumination’) vid social fobi.
Utfallet från de tre experimentella studierna understryker betydelsen av ’imagery’ som förändrande faktor i det fortsatta forskningsarbetet på att förbättra gängse behandlingsmetoder.
Länken till min avhandling:
https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=2518098&fileOId=2518102
