Publicerades

Att strikta religiösa koder och moraliska standarder kan påverka innehållet och intensiteten i tvångsföreställningar har länge erkänts av psykologiska teorier om tvångssyndrom. De flesta empiriska studier som gjorts har funnit en positiv korrelation mellan religiositet och tvångssyndromssymtom även om det finns några studier som inte visat på det. Vilka mekanismer som ligger bakom den ökade tvångsmässigheten man funnit hos religiösa individer har dock inte utforskats med empiriska studier. Enligt KBT-teori spelar tendenser att se hemska tankar eller tankar som går emot individens moral, vilka far igenom de flesta människors sinnen dagligen, en viktig roll i orsakerna till tvångssyndrom. Individer som ser dessa tankar som hotfulla får ångest av att upptäcka dem och försöker då ofta att kontrollera sig så att de ska sluta dyka upp. Men sådana försök är för det mesta kontraproduktiva och leder till fler oönskade tankar, detta skapar en negativ spiral. Det har tidigare föreslagits att det kan vara vanligt bland djupt religiösa individer att se det som att tankar om en handling är likvärdigt med att utföra handlingen. Djupt religiösa människor kan då se tankar som går emot deras moral om hur man bör handla som ett moraliskt misslyckande och få ångest och skuldkänslor av dem och därför göra försök att kontrollera sig från att tänka dem. Studiens syfte är att avgöra om maladaptiva föreställningar om mental kontroll av oönskade tankar och generaliserad skuld ligger bakom relationen mellan religiositet och tvångssyndrom symtom hos kristna och muslimska individer.

Deltagare var 59 ”högt religiösa” och 55 ”lågt religiösa” kristna och ickereligiösa kanadensare och 37 ”högt religiösa” och 45 ”lågt religiösa” muslimska och icke muslimska turkar. Om en individ skulle bedömas som högt religiös eller lågt religiös avgjordes genom att låta dem fylla i enkäter som frågade efter saker som hur ofta de besökte en kyrka eller moské och hur viktig religion var för dem när de skulle ta beslut. Bland de lågt religiösa fanns både individer som kallade sig för religiösa och för ickereligiösa. Deltagarna fick fylla i ett flertal enkäter som är tänkta att mäta; grad av ångestsymtom, grad av depressionssymtom, skuld och moralisk standard, tvångssyndrom symtom, graden av maladaptiva föreställningar (karakteristiska för tvångssyndrom) och grad av religiös fundamentalism (oberoende av vilken religion).

Reslutatet gällande tvångssyndromrelaterade föreställningar och skam visade på en signifikant skillnad mellan religiositet och nationalitet och svaret på de tre OBQ-skalor (obsessionsfrågor) som användes men visade inte någon interaktionseffekt. De turkiska deltagarna hade en högre skattning på perfektionism och de kanadensiska hade högre på skuldkänslor. Jämförelser post-hoc indikerar att studenter vid mer religiösa skolor skattas signifikant högre på perfektionismskalan än mindre religiösa studenter. Gällande gruppskillnader och mängd symptom finns det en korrelation mellan religiositet och tvångssymptom när det gäller både den kanadensiska gruppen och den turkiska gruppen. Den turkiska gruppen fick även ett signifikant högre skattning när det kom till depression, ångest och tvångssymptom men var enligt en MANOVA bara signifikant med grad av nationalitet förhållande till grad av religiositet när det kom till depressionssymptom. Det fanns inga signifikanta mellangruppsskillnader mellan nationalitet och religiös grupptillhörighet när det kom till kön, relationstatus eller självskattade psykiska hälsoproblem.
Detta är så vitt artikelförfattarna vet den första komparativa studien på tvångssyndrom-symptom, övertygelser och negativa känslor med muslimska och kristna studenter som urval. I samklang med tidigare studier på kristna och judiska grupper fann studien ökad obsession bland både kristna och muslimska studenter. De hade däremot inte någon signifikant skillnad i skattning av ångest och depression jämfört med ickereligiösa studenter. De högt religösa muslimska studenterna hade en anmärkningsvärt högre skattning på tvångsbeteenden än de högt religiöst kristna studenterna. Det är inte helt förvånande utifrån religionernas skillnader där kristendom poängterar liturgi, avsikter och renlärighet och Islam är mer rituellt fokuserat med strikta regler där alla skall följas minutiöst.
Det står enligt artikeln klart att skuld har en kritisk roll i den förhöjda obsessioner hos religiösa individer. Skuldkänslor står för den mesta av variansen mellan religositet och obsessioner. Dessa fyndigheter anses relevanta vid val av behandling av patienter med tvångssyndrom. Både ökade skuldkänslor och känslan av att det är viktigt att kunna kontrollera oönskade tankar kan tänkas göra det svårt när man använder sig av ERP, exponering med responsprevention. Skuldtyngda religiösa individer med tvångssyndrom som tycker att tankar i sig kan vara syndiga. Terapi med skuldtyngda religiösa patienter bör fokusera på att identifiera hur misstolkningar av vad man bör göra kan leda till skuldkänslor och ångest samt även förändra synen på om det är så viktigt att kunna kontrollera sina tankar och öppna för acceptans av sina tankar.
Studien påpekar själv att den inte har inte tagit hänsyn till inomgruppsskillnader inom islam eller kristendom även om de vet att det finns stora skillnader mellan olika trosinriktningar. Den påpekar även att hela urvalet är på studenter som är unga vuxna och att det bör tas i beaktande.
Diskussion
Exponering med responsprevention som nämns i diskussionen som en vanlig behandlingsform för tvångssyndrom kan betraktas som en terapiform som ligger närmare B:et i kbt-paraplyet. Behandlingen går ut på att klienten med tvångssyndrom gradvis exponeras för situationer som brukar utlösa tvångsbeteendena utan att agera ut beteendena.
Vi tror att artikeln kan vara till klinisk nytta i det som artikelförfattarna själva nämner när det gäller hur man som terapeut förhåller sig till patienter med behov att kontrollera oönskade tankar och som ser på många oönskade tankar som syndiga trots att studien främst är komparativ på symptom och inte testar några metoder.

Artikelförfattarna tar själva upp i diskussionen att det behövs andra studier som fångar upp bredare åldersintervaller och fler utbildningsnivåer. Artikelförfattarnas studie täcker bara in unga vuxna som studerar på universitet och har inget intersektionellt perspektiv. Även om Turkiet inte brukar räknas till västvärlden så tror vi att det är ett av de mest västvärldsnära land med muslimsk majoritet som finns. Vi anser dock att studien har en god validitet och generaliserbarhet även om vi instämmer i artikelförfattarnas önskan att fler studier görs på ytterligare grupperingar med fler nationaliteter och även variationer inom de olika religionernas inriktningar. Något studien inte frågar sig men som vi undrar är om personer som har tvångsbeteenden söker sig till religiösa sammanhang eller om de religiösa sammanhangen föder tvångsbeteenden. Vad är höna och vad är ägg?