Publicerades

I artikeln The Emerging Role of Technology in Cognitive–Behavioral Therapy for Anxious Youth: A Review (2014) utvärderar Berry och Lai två teknologier som används för att behandla barn och ungdomar med ångestproblematik. I USA använder 95 procent av ungdomar internet dagligen, 78 procent av dessa har en egen mobiltelefon. Rapporten Svenskarna och internet (2013) uppger att 89 procent av Sveriges elvaåringar använder internet dagligen samt att från och med tolv års ålder så har 100 procent en egen mobiltelefon. Att internet- och mobilbaserad behandling är ett givet sätt att nå unga borde med andra ord ses som en självklarhet.

 

Dator- och internetbaserad behandling

Berry och Lai menar att just KBT lämpar sig som datoriserad behandling eftersom KBT är en strukturerad behandling som ofta sker sekventiell. Behandlingarna består ofta av olika kapitel som patienten läser på sin egen dator. Till kapitlen tillkommer hemuppgifter samt automatisk eller personlig feedback från antingen en psykolog eller annan vårdpersonal. Författarna lyfter upp behandlingsprogrammen BRAVE och Camp Cope-a-lot (CCAL) som två program som utvärderats i randomiserade kontrollerade studier. BRAVE riktar sig till barn som är 7-14 år. Programmet består av tio sessioner (60 minuter långa) under tio veckor. Dessa levereras alltså online. I studier där man jämfört barn som deltar i BRAVE så har man sett en signifikant reducering av ångestsymtom. Reduceringen var ännu större när internetbehandlingen kompletterades med fysiska träffar med en psykolog.

 

CCAL riktar sig till barn som är 7-12 år som lider av GAD, social fobi och/eller ångest. I en randomiserad kontrollerad studie jämförde man CCAL med traditionell KBT. Eftermätningar visade att 81 procent av barnen som genomgått CCAL inte längre mötte kraven för att uppnå sin primära diagnos. Vid en uppföljning efter tre månader satt effekterna kvar. Studien visade inga signifikanta skillnader mellan de som gått i CCAL och de som gått i traditionell KBT.

 

Mobilbaserad behandling

Berry och Lai ser många fördelar med mobilbaserade behandlingar. Framförallt så poängterar de att mobiltelefoner ser till att behandlingen är mer närvarande. Push-notiser och påminnelser kan vara effektiva sätt för behandlare att påminna sina patienter om hemuppgifter. Genom mobiltelefonen kan patienten också få en tydligare bild av sin utveckling under behandlingen.

 

Eftersom mobilbaserade behandlingar fortfarande är i sin linda så väljer Berry och Lai att inte lyfta upp några sådana i sin artikel. Forskningen på området har helt enkelt inte hängt med i den snabba tekniska utvecklingen. De väljer därför att fokusera på applikationer som hjälper patienten att samla in data om sitt mående. Sådana applikationer kan förstärka patientens framsteg. De ger också en mer korrekt bild av hur patienten haft det mellan sessionerna då de, tillskillnad från penna och papper, sällan registreras retrospektivt. Applikationernas grafiska sammanställningar gör att terapeuten kan lägga mindre tid på att sammanställa data och mer tid på att förstärka patientens framsteg. Det fanns hela 94 applikationer kring ”self monitoring” när artikeln skrevs. Berry och Lai lyfter fram Mood 247 och T2 Mood Tracker men de har inte rekommenderar inga specifika applikationer.

 

Slutsats

Forskningen kring internetstöd behandling av unga med ångestproblematik är fortfarande liten. Det finns ett par studier som utvärderat olika behandlingsprogram men de är få. När det gäller mobilbaserat stöd så är forskningen en så länge obefintlig även om Berry och Lai ser många fördelar med sådan behandling. Vanliga invändningar mot dessa två teknologier är att patienter tycker att det känns konstigt att arbeta med sitt mående via tekniska hjälpmedel. En del oroar sig för datasäkerhet och vem som egentligen har tillgång till ens data. Terapeuter lyfter fram att teknologierna gör det svårt för dem att göra individuella anpassningar av behandlingarna. Vissa terapeuter oroar sig också för att tekniken helt ska ersätta fysiska träffar (face to face). Vidare så lyfter Berry och Lai upp att teknik kan riskera att öka patienters känsla av isolering.

 

Med denna bakgrund så avslutar Berry och Lai med att lyfta fram att internet- och mobilstöd har god potential att öka effekterna av evidensbaserade behandlingar. Behandlare ska dock alltid se till varje patients möjlighet att använda teknik och ta hänsyn till dennes teknikvana, diagnos och inställning kring frågor om säkerhet.

 

Referenser
Berry, R. R., & Lai, B. (2014). The Emerging Role of Technology in Cognitive–Behavioral Therapy for Anxious Youth: A Review. Journal of Rational-Emotive & Cognitive-Behavior Therapy, 32(1), 57–66. doi:10.1007/s10942-014-0184-

Svenskarna och internet: http://www.soi2013.se/6-barn-och-ungdomar/allt-fler-barn-anvander-internet-dagligen/