Acceptance and Commitment Therapy som hälsofrämjande intervention för läkarstudenter

Under våren 2011 genomförde Sara Anderson och Elin Waller en randomiserad kontrollerad studie i syfta att undersöka effekten av Acceptance and Commitment Therapy på läkarstudenters psykiska hälsa och grad av prestationsbaserad självkänsla. Studien genomfördes inom ramen för deras examensuppsats på Psykologprogrammet i Umeå. Här kommer en kort sammanfattning av studien:

Upprinnelsen till studien var tidigare studier som visar att läkarstudenter som grupp har höga ohälsotal och befinner sig i riskzonen för att utveckla framtida psykisk ohälsa. Tidigare studier har påvisat en koppling mellan studentgruppens höga ohälsotal och hög grad av prestationsbaserad självkänsla. Predicerande samband har även setts mellan dessa två variabler och framtida sjukskrivning. Få av läkarstudenterna söker vård för sina psykiska svårigheter. Mot bakgrund av tidigare forskning framstår relevansen av förebyggande och hälsofrämjande insatser för läkarstudenter.

Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är en evidensbaserad hälsofrämjande metod, som ej tidigare prövats i denna population. Syftet med studien var att undersöka effekten av ACT på läkarstudenters psykiska hälsa samt grad av prestationsbaserade självkänsla. Studien var randomiserad och kontrollerad. Läkarstudenter från termin fem och tio fördelades över interventionsgrupp (n=25) samt passiv kontrollgrupp (n=24). ACT-interventionen bestod av fyra träffar à tre timmar och baserades på en svensk version av ACT som hälsofrämjande intervention kallad ACT –Att handera stress och främja hälsa. Interventionen byggde på nyckelkomponenterna i ACT; acceptans, medveten närvaro, det observerande jaget, defusion, värden och värderad handling. För-, mitt-, och eftermätning genomfördes. En intention to treat-analys påvisade inga signifikanta interaktionseffekter, dock sågs signifikanta tidseffekter i båda grupperna, samt en måttlig effektstorlek mellan grupperna. Utfallet kan ha påverkats av metodologiska brister, bristande power och förändringar av kontextuella faktorerna. Läkarstudenternas svar på de utvärderande frågorna talar för att interventionen ändå kan vara lämplig att genomföra med läkarstudenter. I utvärderingen uppger deltagarna generellt att de tycker att kursen varit mycket bra och att de haft nytta av det de lärt sig.

Vikten av att hitta lämpliga hälsofrämjande interventioner för läkarstudenter kvarstår och vidare forskning på området är angelägen.

För vidare läsning: Se hela uppsatsen här 
Anderson, S. & Waller, E. (2011). Acceptance and Commitment Therapy: att främja hälsa och minska grad av prestationsbaserad självkänsla hos läkarstudenter -en randomiserad kontrollerad studie. Psykologexamensuppsats, 30 hp, Umeå Universitet, Umeå.