Docent Ewa Mörtberg
2013/05/30

Bättre långtidseffekter av Becks kognitiva terapi jämfört med Acceptance and Comittment Therapy vid måttliga ångest- och depressionstillstånd

Av Ewa Mörtberg

Medan Becks kognitiva terapi (KT) är väl beforskad och betraktas som en empiriskt validerad KBT-metod, är Acceptance and Comittment Therapy (ACT) jämförelsevis mer oprövad, även om allt fler studier talar för preliminärt goda effekter av metoden t.ex. vid depressions och ångesttillstånd. KT syftar till symptomförändring genom förändring av individens tolkning av händelser (s.k. kognitiv omstrukturering) via beteendeexperiment, verbal disputation eller direkta beteendetekniker som t.ex. aktivering. ACT syftar primärt inte till symptomförändring utan till att hjälpa patienten att ”acceptera” svåra inre upplevelser (tankar, bilder, känslor, sensationer) för att kunna engagera sig i värdekonsistenta beteendeförändringar.

Docent Ewa Mörtberg

Docent Ewa Mörtberg

Den aktuella långtidsuppföljningen 18 månader efter behandling (Forman et al., 2012), bygger på en tidigare studie där 132 personer med måttliga ångest- eller depressionstillstånd (> 9 poäng på Beck Depression Inventory eller Beck Anxiety Inventory) randomiserades till KT eller ACT (Forman et al., 2007). Resultaten av originalstudien visade inga skillnader i behandlingseffekter mellan metoderna.

Deltagarnas genomsnittsålder var 26.7 år (SD: 6.4) och majoriteten var kvinnor (79.5%). Patienterna erhöll i genomsnitt 16 (KT) till 18 (ACT) behandlingssessioner av terapeuter som utbildats för att administrera båda metoderna. Det framkom inga skillnader beträffande terapeutens ”tro” på den ena eller andra metoden och terapeuternas kompetens att utföra KT och ACT skattades som ”god”, ”mycket god” eller ”utmärkt” i över 90% av de skattade sessionerna.

Vid 18-månadersuppföljningen fann man att patienter som fått KT jämfört med patienter som fått ACT, signifikant bättre hade vidmakthållit behandlingseffekterna när det gällde minskade depressionssymptom, en ökad generell funktionsnivå samt en ökad livskvalitet. Man fann även att patienter som fått KT uppnått klinisk signifikant förändring (Jacobsen & Truax, 1991) i högre grad än patienter som fått ACT, vilket visades i samtliga utfallsmått. Medan 81.1% och 72.2% bland patienterna i KT visade kliniskt signifikant förändring av depressions- och ångestsymtom, befanns motsvarande andel i ACT vara 60.7 respektive 56%. Medan 46.4% och 37.8% av patienterna i KT visade kliniskt signifikant förändring av generell funktionsnivå och livskvalitet var motsvarande andel i ACT 22.6 respektive 22.9%.

Studien är intressant då det är den första som direkt jämfört ACT med annan etablerat KBT-metod. Den ger inte belägg för att ACT skulle vara att alternativ till KT utan ger snarare ytterligare bekräftelse på de goda effekterna av den senare metoden.

Referens: Forman, E.M., Shaw, J.A., Goetter, E.M., Herbert, J.D., Jennie A. Park, J.A.,Yuen, E.K. (2012). Long-Term Follow-Up of a Randomized Controlled Trial Comparing Acceptance and Commitment Therapy and Standard Cognitive Behavior Therapy for Anxiety and Depression. Behavior Therapy, 43, 801–811. [Fulltext  | Abstract]