Hälsoångest är en ihållande överdriven rädsla för att ha eller utveckla en allvarlig sjukdom, t.ex. en livshotande cancerform eller en progressiv neurologisk sjukdom. I många fall kan sjukdomsrädsla givetvis vara helt normalt (eller rent av hjälpsamt), men när oron tar orimliga proportioner och kvarstår över längre tid kan detta betraktas som en psykiatrisk problematik.

Någon till några få procent av befolkningen utvecklar hälsoångest varje år (se referens 1-3 nedan), och utan behandling blir besvären kroniska i ungefär hälften av fallen (4). Hälsoångest kan debutera när som helst under livet och är ungefär lika vanligt oavsett kön (5). Problemet är särskilt vanligt bland patienter inom den somatiska sjukvården (6). Ofta leder oron för sjukdom inte bara till sänkt livskvalitet (3), utan även passivitet och nedstämdhet (1, 7) samt nedsatt arbetskapacitet och social förmåga (1, 2, 7, 8). Eftersom att den genomsnittliga personen med hälsoångest oftare stannar hemma från arbetet (1, 7, 8) och konsumerar mer sjukvård än de flesta (2, 7) medför hälsoångest dessutom betydande samhällskostnader.

Flera olika diagnoser kan vara aktuella vid hälsoångest. Enligt DSM-IV kodas hälsoångest som specifik fobi eller hypokondri (9), medan DSM-5 främst beskriver hälsoångest i termer av diagnoserna kroppsyndrom och sjukdomsångest (10). Trots att hypokondri klassificeras som ett somatoformt syndrom och kroppsyndrom tillhör gruppen kroppssyndrom och relaterade syndrom betraktar många forskare och kliniker hälsoångest som ett ångestsyndrom, jämförbart med t.ex. paniksyndrom och generaliserat ångestsyndrom (11, 12).

Evidensbaserad KBT öga-mot-öga eller via internet

Även om enstaka studier har demonstrerat lovande effekter av SSRI-preparat är den mest väletablerade behandlingen för hälsoångest kognitiv beteendeterapi (KBT) (13). Ett flertal randomiserade kontrollerade studier har visat att KBT har god effekt, inte bara på primära symptom utan också på sekundära besvär såsom depression (14). KBT är en praktiskt orienterad psykologisk behandling som fokuserar på att förändra patientens nuvarande situation. Precis som vid andra ångestsyndrom går KBT vid hälsoångest vanligen främst ut på att konfrontera sådant som väcker starkt obehag, i syfte att lättare hantera liknande fenomen i framtiden (15). Exempelvis kan patienten uppmuntras att läsa om skrämmande sjukdomar eller avstå från lugnande vanor såsom upprepade kontroller av kroppsliga symptom.

KBT för hälsoångest förmedlas vanligen i form av individualterapi. Detta innebär att patienten träffar sin behandlare öga-mot-öga, oftast en gång i veckan under ca 8-14 veckor. Ett problem med detta upplägg är att behandlingen blir beroende av tidsscheman och geografiska avstånd. Då förhållandevis få behandlare har utbildning i KBT för hälsoångest får patienter med hälsoångest – särskilt patienter med icke-flexibla arbetstider och patienter bosatta i glesbygd – sällan tillgång till evidensbaserad vård.

För att öka tillgången till behandling har det på senare år blivit allt vanligare att förmedla KBT via internet (16). Författarens forskargrupp har utvecklat ett internetbaserat KBT-program för hälsoångest. Behandlingen bygger på samma principer och komponenter som vanlig KBT för hälsoångest (se ovan), men sker helt på distans (utan fysiska träffar). Denna internetförmedlade behandling har visat sig ha god effekt i tre randomiserade kontrollerade studier (17, 18), varav en ännu opublicerad.

Behandling erbjuds nu inom Stockholmsbaserad studie

Just nu pågår en stor behandlingsstudie där effekten av internetförmedlad KBT och vanlig KBT jämförs för hälsoångest. Studien är baserad vid Gustavsbergs vårdcentral och leds av författaren. Ansvarig för studien är leg. psykolog, leg. psykoterapeut, med dr. Erik Hedman.

Under de kommande åren rekryterar studien kontinuerligt deltagare, åtminstone t.o.m. hösten 2017. Deltagare behöver ha hälsoångest, vara minst 18 år gamla och bosatta (folkbokförda) inom Stockholms län. Alla inkluderade deltagare slumpas till att gå i behandling via internet (internetförmedlad KBT) eller öga-mot-öga vid Gustavsbergs vårdcentral (som konventionell KBT). Båda behandlingar är 12 veckor långa.

En självanmälan till studien kan göras via www.internetpsykiatri.se. Anmälda kallas till en bedömningsintervju med psykolog vid Gustavsbergs vårdcentral, för beslut om medverkan i studien. För mer information, kontakta författaren (erland.axelsson@ki.se; 08-123 395 28) eller besök www.stressad.nu/ha.

av Erland Axelsson
Leg. psykolog, doktorand
Gustavsbergs vårdcentral
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet

Referenser

1. Sunderland M, Newby JM, Andrews G. Health anxiety in Australia: Prevalence, comorbidity, disability and service use. The British Journal of Psychiatry. 2013;202(1):56-61.
2. Martin A, Jacobi F. Features of Hypochondriasis and Illness Worry in the General Population in Germany. Psychosomatic Medicine. 2006;68(5):770-7.
3. Bleichhardt G, Hiller W. Hypochondriasis and health anxiety in the German population. British Journal of Health Psychology. 2007;12(4):511-23.
4. olde Hartman TC, Borghuis MS, Lucassen PL, van de Laar FA, Speckens AE, van Weel C. Medically unexplained symptoms, somatisation disorder and hypochondriasis: course and prognosis. A systematic review. Journal of psychosomatic research. 2009;66(5):363-77.
5. Creed F, Barsky A. A systematic review of the epidemiology of somatisation disorder and hypochondriasis. Journal of Psychosomatic Research. 2004;56(4):391-408.
6. Tyrer P, Cooper S, Crawford M, Dupont S, Green J, Murphy D, et al. Prevalence of health anxiety problems in medical clinics. Journal of Psychosomatic Research. 2011;71(6):392-4.
7. Gureje O, Ustun T, Simon G. The syndrome of hypochondriasis: A cross-national study in primary care. Psychological Medicine. 1997;27(5):1001-10.
8. Barsky AJ, Fama JM, Bailey ED, Ahern DK. A prospective 4- to 5-year study of DSM-III-R hypochondriasis. Arch Gen Psychiatry. 1998;55(8):737-44.
9. American Psychiatric Association. Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-IV-TR. Washington, DC: American Psychiatric Association; 2000.
10. American Psychiatric Association. Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-5. Arlington, VA: American Psychiatric Association; 2013.
11. Olatunji BO, Deacon BJ, Abramowitz JS. Is hypochondriasis an anxiety disorder? The British Journal of Psychiatry. 2009;194(6):481-2.
12. Braddock AE, Abramowitz JS. Listening to hypochondriasis and hearing health anxiety. Expert Review of Neurotherapeutics. 2006;6(9):1307-12.
13. Taylor S, Asmundson GJ, Coons MJ. Current directions in the treatment of hypochondriasis. Journal of Cognitive Psychotherapy. 2005;19(3):285-304.
14. Olatunji BO, Kauffman BY, Meltzer S, Davis ML, Smits JA, Powers MB. Cognitive-behavioral therapy for hypochondriasis/health anxiety: A meta-analysis of treatment outcome and moderators. Behav Res Ther. 2014;58:65-74.
15. Furer P, Walker JR. Treatment of Hypochondriasis with Exposure. Journal of Contemporary Psychotherapy. 2005;35(3):251-67.
16. Hedman E, Ljótsson B, Lindefors N. Cognitive behavior therapy via the Internet: a systematic review of applications, clinical efficacy and cost-effectiveness. Expert Rev Pharmacoecon Outcomes Res. 2012;12(6):745-64.
17. Hedman E, Andersson G, Andersson E, Ljótsson B, Ruck C, Asmundson GJ, et al. Internet-based cognitive-behavioural therapy for severe health anxiety: randomised controlled trial. Br J Psychiatry. 2011;198(3):230-6.
18. Hedman E, Axelsson E, Görling A, Ritzman C, Ronnheden M, El Alaoui S, et al. Internet-delivered exposure-based cognitive-behavioural therapy and behavioural stress management for severe health anxiety: randomised controlled trial. Br J Psychiatry. 2014.