Kan psykologisk behandling ge biverkningar?

Negativa effekter av psykologisk behandling är ett outforskat område. Generellt sett har forskning kring effekter av psykologisk behandling fokuserat långt mer på det positiva än det som skulle kunna vara negativt. Vanliga forskningsteman är t.ex. huruvida en behandling kan sägas vara effektiv eller mer effektiv jämfört med annan behandling. Det finns dock studier som talar för att 5-10% av de som genomgår psykologisk behandling drabbas av någon form av negativa effekter. Ett faktum som komplicerar forskning inom området är att det i dagsläget saknas konsensus kring vad som utgör en negativ effekt av psykologisk behandling och hur man bäst mäter dessa. Trots detta finns det dock metoder för att fånga upp och motverka risken för att vissa patienter mår sämre av att ha genomgått en psykologisk behandling, t.ex. systematisk patientfeedback så som Lamberts (2013) OQ-45. Vad kliniker som bedriver psykologisk behandling känner till om negativa effekter och vad de vet om forskningsläget på området har däremot hittills varit okänt. Inom ramen för sin psykologexamensuppsats genomförde därför Samuel Bystedt en enkätundersökning beträffande klinikers kunskap om negativa effekter av psykologisk behandling och deras egna eventuella erfarenheter. Undersökningen riktade sig till aktiva behandlare som arbetar med utgångspunkt i kognitiv, beteendeterapeutisk eller kognitiv beteendeterapeutisk teori. Totalt besvarade 74 respondenter enkäten.

Inkomna data bearbetades med hjälp av tematisk analys, vilken renderade tre huvudteman med respektive underteman:

•  Karaktäristika hos negativa effekter
  1. Kortsiktiga negativa effekter
  2. Utebliven effekt
  3. Försämring
  4. Beroende
  5. Inskränkning

• Orsaksfaktorer
  1. Bristande kompetens och bristfälligt utövade metoder
  2. Potentiellt skadliga behandlingar
  3. Bristande allians
  4. Bristande etiskt omdöme och professionalitet
  5. Avbrott och avhopp
  6. Yttre faktorer
  7. Särskilt riskutsatta patienter

• Kriterier och metoder för utvärdering av negativa effekter

Nästan alla (94,5%) av de tillfrågade klinikerna ansåg att det existerar ett problem med negativa effekter av psykologisk behandling, men mycket få nämnde relevant forskning inom området och endast ett fåtal (11%) hade kommit i kontakt med eller erhållit undervisning i ämnet under sin grundutbildning. Vidare hade många (75%) kliniska erfarenheter av negativa effekter.

Analysen av undersökningsresultatet visade att respondenterna generellt sett har erfarenheter och vetskap om negativa effekter, men att aktuell forskning inte verkar vara särskilt välspridd trots att respondenterna i stort hade en hög utbildningsgrad och många hade dubbel legitimation, t.ex. legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut. För att kliniker ska kunna tillämpa metoder som syftar till att fånga upp och motverka negativa effekter krävs det att de besitter tillräcklig kunskap kring relevant forskning. Här har t.ex. psykolog- och psykoterapeutprogrammen runtom i Sverige möjligen en uppgift att lösa. Rent tematiskt rapporterade respondenterna i flera avseenden kring samma delämnen som respondenterna i Strupp, Hadley och Gomes-Schwartz (1977) undersökning som genomfördes för över trettio år sedan och riktade sig till ett mycket bredare urval vad gäller teoretisk bakgrund. Denna samstämmighet talar för att vissa aspekter av negativa effekter har en giltighet nu som då, och dessa verkar existera inom en rad olika teoretiska inriktningar.

Uppsatsens resultat bör tolkas med viss försiktighet eftersom den tematiska analysen besitter vissa metodologiska brister, t.ex. har endast uppsatsens författare varit aktiv vid kodning och analys vilket innebär att det är uppsatsförfattarens tolkning som styrt organisationen av data och därav resultatet som helhet. Detta har dock delvis motverkats genom att analysen gjorts med fokus på semantiskt innehåll utan djupare tolkning, vilket har gjort att de olika teman som framtagits ligger mycket nära det som står i respondenternas ursprungliga svar. En ytterligare brist är själva enkätformatet som inte tillåter följdfrågor eller att respondenterna utvecklar sina svar i efterhand, möjligen kan viss relevant information ha gått förlorad på grund av detta.

Läs uppsatsen i sin helhet på  http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:695853/FULLTEXT01.pdf

Samuel Bystedt
Psykolog

Referenser

• Barlow, D. H. (2010). Negative effects from psychological treatments: A perspective. American Psychologist, 65(1), 13-20. doi: 10.1037/a0015643
• Dimidjian, S., & Hollon, S. D. (2010). How would we know if psychotherapy were harmful? American Psychologist, 65(1), 21-33. doi: 10.1037/a0017299
• Lambert, M. J. (2013). Outcome in psychotherapy: The past and important advances. Psychotherapy, 50(1), 42-51. doi: 10.1037/a0030682
• Strupp, H. H., & Hadley, S. W. (1977). A tripartite model of mental health and therapeutic outcomes: With special reference to negative effects in psychotherapy. American Psychologist, 32(3), 187-196. doi: 10.1037/0003-066X.32.3.187