Nya studier om behandling vid spelberoende

Ungefär 70 % av Sveriges befolkning spelar om pengar. Från att ha varit förbjudet fram tills i slutet på 1800-talet har spelandet blivit en mångmiljardindustri där du kan spela dygnet runt, året om, på nästan vad som helst, var du än befinner dig. När jag skriver det här ser jag till exempel att en svensk spelsajt erbjuder oddset 3,10 för att Honved Budapest ska vinna mot Széchenyi i ungerska vattenpololigan ikväll och en eventuell ligavinst för Waikito Bay of Plenty Magic i australiensiska netball-ligan ger åtta gånger pengarna. Antalet internetkasinon och nätpokersajter är nästan oöverskådligt samtidigt som ”traditionella” spelformer som bingo och Vegas-maskiner finns kvar. Möjligheterna att spela är nästan obegränsade.

Vanligt att inte kunna kontrollera sitt spelande

Dessvärre lider omkring två procent av befolkningen av spelproblem enligt forskning från Statens folkhälsoinstitut (2010). Det betyder att man är oförmögen att kontrollera hur mycket tid och pengar man lägger på spelandet trots uppenbart negativa konsekvenser för ekonomi, välbefinnande och sociala relationer. För vissa är spelandet så roligt att det är svårt att sluta, för andra blir det ett sätt att fly från negativa känslor och för vissa en desperat strategi för att lösa ekonomiska problem. På många sätt liknar spelproblem andra beroenden och missbruk – några av symptomen är upptagenhet, abstinens, toleransökning och att spelandet går ut över andra aktiviteter och intressen. I den senaste upplagan av diagnosmanualen DSM fick hasardspelssyndrom, som det svenska diagnosnamnet blev, plats i samma kapitel som de andra beroendediagnoserna.

Foto: Bev Goodwin

Förutom att spelproblem är vanligt vet vi att många anhöriga drabbas hårt. Det finns en hel del forskning som visar att anhöriga till personer med spelproblem ofta drabbas ekonomiskt, mår dåligt psykiskt och fysiskt och har försämrade relationer till andra (Kalischuk et al., 2006). En svensk studie från 2013 visade att 18 % av befolkningen ansåg sig vara anhörig till en person med spelproblem (Svensson, Romild & Sheperdson, 2013).

KBT-behandling kan hjälpa

Den ansedda forskningsorganisationen Cochrane collaboration publicerade hösten 2012 en genomgång av forskningsstödet för olika typer av behandling för spelproblem (Cowlishaw et al., 2012). Kognitiv beteendeterapi (KBT) hade starkast stöd och Motiverande samtal (MI) hade ett visst stöd som behandlingsmetod, men forskarna var noga med att påpeka att alltför många studier led av stort bortfall och bristfällig studiedesign. I Sverige genomförde Carlbring och Smit (2008) en Internetbaserad behandling med bibehållna goda resultat vid 6- 18- och 36-månadersuppfölningar. Det finns alltså metoder för att behandla spelproblem, men ytterst få studier har inkluderat anhöriga till personer med spelproblem.

Två nya studier

Därför planerar forskare vid Karolinska institutet nu att genomföra en studie som involverar både spelare och anhöriga. Studien går under namnet Spelfrihet tillsammans och kommer att jämföra en behandling som utgår från individuell KBT med en behandling som utgår från Behavioral Couples Therapy (BCT). BCT har visat sig vara en lovande behandlingsform för personer med alkohol- och substansmissbruk och deras anhöriga, men har aldrig tidigare testats för personer med spelproblem (Powers, Vedel, & Emmelkamp, 2008). BCT bygger på att man arbetar med såväl relationen som med själva missbruket. Förhoppningen är att ett bättre klimat i förhållandet ska ge bättre förutsättningar att också bli spelfri. Behandlingen ges över internet, är helt kostnadsfri och öppnar för anmälningar inom kort. Se hemsidan www.spelfri.se för mer information och anmälan. Kolla gärna in vår film om studien också:

Dessutom genomför samma forskargrupp just nu en studie av stöd för anhöriga till personer med spelproblem. Studien heter Anhörigstudien och ges även den via internet. Deltagande är helt kostnadsfritt och du kan anmäla dig redan nu på studiens hemsida www.anhörigstudien.se.

Referenser:

Carlbring, P., & Smit, F. (2008). Randomized trial of internet-delivered self-help with telephone support for pathological gamblers. J Consult Clin Psychol, 76(6), 1090-1094. doi: 10.1037/a0013603

Cowlishaw, S., Merkouris, S., Dowling, N., Anderson, C., Jackson, A., & Thomas, S. (2012). Psychological therapies for pathological and problem gambling. Cochrane Database Syst Rev, 11, CD008937. doi: 10.1002/14651858.CD008937.pub2

Kalischuk, R. G., Nowatzki, N, Cardwell, K, Klein, K, & Solowoniuk, J. (2006). Problem Gambling and its Impact on Families: A Literature Review. International Gambling Studies, 6(1), 31-60. doi: 10.1080/14459790600644176

Powers, M., Vedel, E., & Emmelkamp, P.. (2008). Behavioral couples therapy (BCT) for alcohol and drug use disorders: a meta-analysis. Clin Psychol Rev, 28(6), 952-962. doi: 10.1016/j.cpr.2008.02.002

Statens folkhälsoinstitut. (2010). Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2008/2009. Huvudresultat från SWELOGS befolkningsstudie. (R 2010:23). Västerås: Åtta.45 Tryckeri AB.

Svensson, J., Romild, U., & Shepherdson, E. (2013). The concerned significant others of people with gambling problems in a national representative sample in Sweden–a 1 year follow-up study. BMC Public Health, 13(1), 1087.