Självhjälpsbehandling vid hälsoångest (hypokondri)
Hälsoångest – diagnos och epidemiologi
Oro för hälsan är något som alla känner då och då och fyller för det mesta en viktig och hälsofrämjande funktion. När oron inte står i proportion till risken att bli sjuk den kvarstår trots att det inte finns några objektiva tecken på sjukdom talar man om hälsoångest [1]. Hälsoångest är i dagsläget inte en diagnostisk kategori, men bruket av termen har flera fördelar och förespråkas både av forskare och patienter [2]. I det följande definieras hälsoångest som hypokondri enligt DSM-IV [3].
Hypokondri är ett tillstånd som innebär att personen har en stark oro för att drabbas av eller redan vara drabbad av en allvarlig sjukdom [3]. Den hälsorelaterade rädslan grundar sig i en feltolkning av individens egna kroppsliga symtom. Dessa övertygelser består trots adekvat medicinsk utredning visar att individen är frisk och trots lugnande försäkringar från t.ex. läkare. Prevalensen för hypokondri över 12 månader har uppmätts till 4.5% [4] vilket gör tillståndet till en relativt vanligt förekommande psykiatrisk sjukdom.
För den drabbade är konsekvenserna av hälsoångesten omfattande. Den medför, jämfört med personer utan hälsoångest, att man i mindre utsträckning jobbar utanför hemmet, att man har fler dagar av sängliggande, att man har större fysiska begränsningar och i högre utsträckning lever på sjukpenning eller sjukpension [5].
Hälsoångest debuterar oftast i tidig vuxen ålder men kan i stort sätt drabba en person när som helst i livet [6]. En förhöjd risk för att utveckla hälsoångest är efter egen eller anhörigs sjukdom [7]. För ca hälften av de drabbade är besvären kroniska [8].
Patienter med hälsoångest utgör en stor utmaning för sjukvården; jämfört med patienter utan tydlig hälsoångest gör de fler besök hos primärvårdsläkare, genomgår fler medicinska tester, och kirurgiska ingrepp och är som en konsekvens en större ekonomisk börda för sjukvården [9].
Behandling av hälsoångest
De behandlingar för hälsoångest som finns idag är antingen psykologiska interventioner eller farmakologisk behandling. De farmakologiska preparat med störst forskningsstöd är olika former av selektiva serotoninåterupptagningshämmare [SSRI; 10]. För många ger de dock otillräcklig effekt, innebär biverkningar och slutar verka vid avbruten behandling [10].
Vad gäller psykologiska behandlingsformer är den mest beprövade olika former av individuell kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT innehåller ett flertal behandlingskomponenter, och kan variera mellan studier. Metaanalyser där psykologiska interventioner och farmakologisk behandling jämförts visar på ett gott stöd för KBT [1]. Ännu är det dock inte klarlagt vilken typ av behandlingskomponent som bidrar till störst minskning av hälsoångest.
Författarens forskargrupp har utvecklat en behandling för hälsoångest baserat på exponering och responsprevention. Behandlingens utgångspunkt är att patientens hälsoångest kan minska genom att hon eller han utsätter sig för situationer som väcker hälsoångest, tex. att besöka sjukhus eller läsa dödsannonser, samtidigt som hon avstår från ritualer som syftar till att minska oron, vilket tex. kan vara att be anhöriga om försäkringar om att man är frisk. Medveten närvaro används genom hela behandlingen i syfte att stärka exponeringen ytterligare. Behandlingen har visat sig effektiv i såväl sedvanligt öga-mot-öga-format som i form av Internetbehandling [11, 12]. Som Internetbehandling har den också visat sig långtidseffektiv och kostnadseffektiv [13]. Det senare innebär att samhället gör en nettokostnadsminskning när den erbjuder behandlingen jämfört med att inte göra det. Så för vem passar behandlingen? Prediktionsanalyser ger vid handen att demografiska faktorer tycks spela en mycket begränsad roll, dvs. behandlingen passar lika väl oavsett tex. kön, ålder och utbildningsnivå [14]. Personer med svår hälsoångest gör den allra största minskningen av hälsoångest, även om denna grupp också har högre besvärsgrad efter behandling jämfört med personer med mindre hälsoångest vid behandlingsstart. Ett centralt fynd är också att antalet genomgångna moduler, dvs. behandlingssteg, är associerat till utfall. Ju fler genomgångna moduler, desto större minskning av hälsoångest [14]. Sammantaget indikerar detta att exponeringsbaserad Internetbehandling vid hälsoångest passar de flesta – även de med hög grad av hälsoångest.
Anmälan till ny behandlingsstudie vid hälsoångest
Just nu pågår inte rekrytering till nya behandlingsstudier vid hälsoångest. Men om du vill kan du göra en självanmälan till kommande studier via www.studie.nu. [Redaktionell uppdatering: Du kan ladda ner en gratis självhjälpsbehandling via denna länk. Oklart hur bra den är men väl värd att undersöka. Utgiven av Department of Health i Australien.]
Erik Hedman
Leg psykolog, med dr
Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap
Referenser
1. Taylor S, Asmundson GJG. Treating health anxiety : A cognitive-behavioral approach. New York: Guilford Press; 2004.
2. Olatunji BO, Deacon BJ, Abramowitz JS. Is hypochondriasis an anxiety disorder? Br J Psychiatry 2009; 194: 481-2.
3. American Psychiatric Association. Diagnostic and statistical manual of mental disorders : Dsm-iv-tr. 4th ed. Washington, DC: American Psychiatric Association, ; 2000.
4. Faravelli C, Salvatori S, Galassi F, Aiazzi L, Drei C, Cabras P. Epidemiology of somatoform disorders: A community survey in florence. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 1997; 32: 24-9.
5. Barsky AJ, Fama JM, Bailey ED, Ahern DK. A prospective 4- to 5-year study of dsm-iii-r hypochondriasis. Arch Gen Psychiatry 1998; 55: 737-44.
6. Abramowitz JS, Braddock AE. Psychological treatment of health anxiety and hypochondriasis : A biopsychological approach. Cambridge, MA: Hogrefe & Huber Publishers; 2008.
7. Barsky AJ, Klerman GL. Overview: Hypochondriasis, bodily complaints, and somatic styles. Am J Psychiatry 1983; 140: 273-83.
8. Barsky AJ, Cleary PD, Sarnie MK, Klerman GL. The course of transient hypochondriasis. Am J Psychiatry 1993; 150: 484-8.
9. Barsky AJ, Ettner SL, Horsky J, Bates DW. Resource utilization of patients with hypochondriacal health anxiety and somatization. Med Care 2001; 39: 705-15.
10. Starcevic V, Lipsitt DR. Hypochondriasis : Modern perspectives on an ancient malady. New York: Oxford University Press; 2001.
11. Hedman E, Andersson G, Andersson E, Ljotsson B, Ruck C, Asmundson GJ, Lindefors N. Internet-based cognitive-behavioural therapy for severe health anxiety: Randomised controlled trial. Br J Psychiatry 2011; 198: 230-6.
12. Hedman E, Ljótsson B, Andersson E, Rück C, Andersson G, Lindefors N. Effectiveness and cost offset analysis of group cbt for hypochondriasis delivered in a psychiatric setting: An open trial. Cogn Behav Ther 2010; 39: 239-50.
13. Hedman E, Andersson E, Lindefors N, Andersson G, Ruck C, Ljotsson B. Cost-effectiveness and long-term effectiveness of internet-based cognitive behaviour therapy for severe health anxiety. Psychol Med 2013; 43: 363-74.
14. Hedman E, Lindefors N, Andersson G, Andersson E, Lekander M, Ruck C, Ljotsson B. Predictors of outcome in internet-based cognitive behavior therapy for severe health anxiety. Behav Res Ther 2013; 51: 711-7.