Svensk översättning av Driving Behavior Survey (DBS)
Vill du mäta potentiellt farliga körbeteenden som orsakas av ångest? Per Carlbring har nyligen gjort en svensk översättning av Driving Behavior Survey (DBS) vilken har godkänts av författaren. Användningen är fri och utan kostnader [Ladda ner!].
Clapp med kollegor utvecklade DBS-skalan år 2011, bestående av tre delskalor, för att mäta frekvensen av specifika potentiellt farliga körbeteenden som orsakas av ångest. Clapp med kollegor menar att det behövs ett bredare perspektiv när det gäller behandling av ångestrelaterade körbeteenden utöver fokus på specifika fobier och posttraumatisk stressyndrom (PTSD). De negativa konsekvenserna av dessa körbeteenden verkar gå bortom subjektiv rädsla för att köra och både empirisk och klinisk litteratur noterar ett stort antal problematiska körbeteenden bland individer som fortsätter att köra motorfordon trots att de upplever ångest. De menar att trafikolyckor, panik och sociala/interpersonella problem, tidiga stressorer och livsstress bidrar till en generell rädsla för att köra motorfordon. Att endast vara med om en bilolycka är inte tillräckligt för att förklara den individuella variabiliteten för att utveckla och upprätthålla ångestrelaterade körbeteenden. Ångestrelaterade körbeteenden har konceptualiserats som en ökning, minskning och generell desorganisering av beteenden som en konsekvens av ångest vid körning av ett motorfordon.
Trots att den självrapporterade rädslan inte når upp till kriterier för en diagnos kan ångesten påverka den egna och andras säkerhet i trafiken och det är därför viktigt att reducera ångesten hos dessa individer. Clapp med kollegor menar att både förarkompetensen och självförtroendet ökar genom att nervösa förare får träna upp sin körförmåga, oberoende av vad som orsakat rädslan. För att fånga in ångestrelaterade körbeteenden identifierade Clapp med kollegor tre dimensioner av problematiska beteenden vilka antas bidra till negativa eller uteblivet resultat på körbeteenden efter behandling.
Den första dimensionen handlar om överdriven försiktighet vilken innefattar beteenden som att hålla extremt stort avstånd från andra fordon, köra långt under rekommenderad hastighetsnivå, eller att minska farten innan korsningar. Detta är enligt Clapp med kollegor undvikande copingbeteenden som minskar den omedelbara ångesten genom en ökad känsla av kontroll och säkerhet. Upprätthållandet av dessa copingbeteendet stör den naturliga utsläckningen av rädsla. Effekten av exponeringsbaserade interventioner kan bli negativt påverkade av långvarigt upprätthållande av dessa beteenden. Att vara överdrivet försiktig i trafiken kan vara kontraproduktivt och orsaka olyckor istället för att förhindra dem att ske.
Nervositetsrelaterade prestationsbrister utgör den andra domänen för ångestrelaterade körbeteenden och har i tidigare forskning visat sig störa den kognitiva förmågan och kan därmed bidra till beteenden som att köra i fel fil, glömma bort vart man är på väg och så vidare. Rapporterat obehag av att köra har i forskning visat sig vara associerat till minskad kontroll och fler fel i simuleringar.
Fientlighet och aggressivitet är den tredje domänen av ångestrelaterade körbeteenden och uttrycks genom att skrika, tuta eller aggressiva gester. Dessa körbeteenden antas vara ett resultat av ångest som överstiger en tröskel för aggressiva responer i trafikstress.
Clapp med kollegor utförde en uppföljningsstudie 2011 där 356 studenter som varit med om en motorfordonsolycka fick rapportera frekvens av ångestrelaterade körbeteenden, till skillnad från det tidigare urvalet som bestod av studenter inte varit med om någon olycka. Studien visade att kvinnor rapporterar en högre grad av nervositetrelaterade prestationsbrister och överdriven försiktighet än män, dock visades inga könsskillnader vad gäller frekvens av fientliga och aggressiva körbeteenden. Denna studie visade också att individer som har upplevt ett flertal stressfulla händelser har än en ökad sårbarhet för ångestrelaterade körbeteenden och att de emotionella responserna under olyckan är mer inflytelserika prediktorer än olycksgraden.
2014 utförde Clapp med kollegor en studie på ett kliniskt urval bestående av 40 PTSD-individer för att utvärdera validitet och reliabilitet i DBS-skalan. Delskalan som mäter fientliga och aggressiva beteenden visade på en lägre intern konsistens mot tidigare urval på studenter. Detta kan dock bero på att det finns ett negativt samband mellan ålder och ilska och detta urval hade en högre medelålder. De andra två delskalorna i DBS visade på en högre intern konsistens och högre test-retest än tidigare och det fanns stora skillnader mellan det kliniska urvalet och de tidigare urvalen, särskilt när det gäller överdriven försiktighet. Resultaten i denna studie visade ett det finns ett moderat samband mellan grad av PTSD och fientliga och aggressiva beteenden. Depressiva symptom hade en moderat korrelation med nervositetsrelaterade prestationsbrister.
Baker med kollegor utförde de en RCT-studie 2014 för att utvärdera effektiviteten i en kort exponeringsbaserad behandling av trafikrelaterad PTSD, behandlingen benämns som Written Exposure Therapy (WET). Urvalet bestod av 40 individer över 18 år som utvecklat PTSD efter en trafikolycka, av vilka hälften tilldelades behandling och den andra hälften minimal kontakt, väntelista. WET bestod av tre veckors sessioner där deltagarna fick konfrontera sina traumaminnen, . Deltagarna i behandlingsbetingelsen reducerade sina ångestrelaterade körbeteenden, vilket indikerar att DBS kan vara ett funktionellt instrument vid behandling av ångestrelaterade körbeteenden. Resultatet indikerar också att ångestrelaterade körbeteenden är konceptuellt skilda från, men relaterade till PTSD-symptom och svarar på behandling av PTSD.
Skalan finns nu, efter så kallad back-translation, på svenska. Användningen är fri och utan kostnader [Ladda ner!].
Referenser
Baker, A. S., Litwack, S. D., Clapp, J. D., Beck, J. G., Sloan, D. M. (2014). The Driving Behavior Survey as a Measure of Behavioral Stress Responses to MVA-Related PTSD. Behavior Therapy. Vol: 45. No: 3, pp 444-453.
Clapp, J. D., Olsen, S. A., Beck, J. G., Palyo, S. A., Grant, D. M., Gudmundsdottir, B., Marques, L. (2011). The Driving Behavior Survey: Scale construction and validation. Journal of Anxiety Disorders. Vol: 25, No: 1, pp. 96-105.
Clapp, J. D., Olsen, S. A., Danoff-Burg, S., Hagewood, J. H., Hickling, E. J., Hwang, V. S., Beck, J. G. (2011). Factors contributing to anxious driving behavior: The role of stress history and accident severity. Journal of Anxiety Disorders. Vol: 25, No: 4, pp 592-598.
Clapp, J. D., Baker, A. S., Litwack, S. D., Sloan, D. M., Beck, J. G. (2014). Properties of the Driving Behavior Survey among individuals with motor vehicle accident-related posttraumatic stress disorder. Journal of Anxiety Disorders. Vol: 28, No: 1, pp 1-7.